Trollkarlens lärling
Actionäventyr
Trollkarlens lärling
Regi: Jon Turteltaub
Med: Niclas Cage, Alfred Molina, Jay Baruchel, Alice Krige, Teresa Palmer och Monica Bellucci
USA, 2010 (111 min)
BIOPALATSET
BERGAKUNGEN, BIOPALATSET
Relaterat
Artikelserie
- Filmer i veckan
- Bröderna Karlsson 2010-07-30
- The boys are back 2010-07-30
- WHITE MATERIAL 2010-07-30
Meningslös magi
Trollkarlens lärling, en ung spoling som lämnas av sin mästare att städa och tar hjälp av magi som spårar ur, är ett gammalt motiv. Goethe använde det i dikten Der Zauberlehrling (1797) vilket inspirerade till trollkarlens lärling i Disneys Fantasia (1940). Inslaget där Musse Pigg använder trolldom för att få kvastar och moppar att dansa och skura, men som slutar i översvämning och kaos, är kanske Fantasias mest minnesvärda.
Just den scenen återskapas i Nicolas Cages Trollkarlens lärling. En fin hyllning, tekniskt välgjord och humoristisk, med samma musik som i Disneyfilmen, L'apprenti sorcier av Paul Dukas, och filmens höjdpunkt. Men den känslan och matinéstämningen saknas tyvärr i resten av filmen.
Ett snabbt avstamp tas år 740 i Britannien, mitt i en stor kamp mellan de goda och de onda magikerna: Merlin och Morgana (Krige). Morgana blir instängd i grymhållaren, ett slags rysk docka där lagren består av instängda, onda trollkarlar som vill ut. Balthazar Blake (Cage) lämnas ensam kvar att söka efter Merlins arvinge, den främste merlineanen som är den som ska utplåna Morgana och rädda världen. Den striden tar sin plats i nutidens New York.
Tydligen är Trollkarlens lärling Cages hjärtebarn, eftersom han själv gillar Fantasia så mycket. Han spelar den över tusen år gamla trollkarlen Balthazar Blake, en av Merlins tre lärlingar. Nästan lika gamla och uttjatade är många av skämten, som det om huruvida ordet date syftar på en romantisk träff eller ett planerat möte.
Cage flyttar föremål och skapar eld och plasma med hjälp av gester, i risigt halvlångt hår, lång skinnrock och massa ringar. Men han har bara tre uttryck i ansiktet: ledsen hund, uppspärrade ögon när han ska säga något allvarligt och hopknipna när han är bister. Det förvånar att han inte orkar anstränga sig mer. Eftersom han tar större plats än själva lärlingen, den unge fysiknörden Dave (Baruchel), är det en allvarlig brist. Även den motvillige lärlingens inre tvekamp mellan att tvingas vara en hjälte och att vilja vara "normal" och äntligen få gå på en dejt har skildrats betydligt bättre och djupare vid andra tillfällen, som i Spiderman och Buffy och vampyrerna. Alfred Molina som skurken Maxim Horvath stjäl utan problem den mesta uppmärksamheten.
Trollklarlens lärling är ett actionäventyr för unga – trots en biljakt förekommer inget våldsamt våld – med många snygga magitekniska lösningar där bland annat vardagsföremål omkring trollkarlarna får liv. Men självmoppande moppar eller en festivaldrake i Chinatown som förvandlas till en riktig drake kan inte rädda en meningslös film där vare sig handlig eller dialog ägnats tillräckligt med tanke.


































