Jon Ronsons reportagebok The men who stare at goats läste jag med häpnad, nöje och förfäran. Den brittiske journalisten Ronson snubblade av en slump in på ett spår som ledde honom bakåt i tiden, till Fort Bragg, North Carolina, 1983.

På Fort Bragg hade Pentagon sanktionerat och finansierat en superhemlig utbildning i "paranormal krigsföring". Exemplen på vad utbildningen bestod av blir mer och mer osannolika. Att projektet över huvud taget drogs igång berodde på rädsla för att ryssarna sysslade med samma sak.

Det var Vietnamveteranen Bill Django, i filmen spelad av Jeff Bridges, med ett långt förflutet i new age-rörelsen, som hade idéer om "parapsykiska spioner", "fjärrskådare", "Nya Jordens Armé" och oövervinnliga "jedikrigare" som skulle kunna bli osynliga och gå genom väggar. LSD-trippar skulle göra det hela mycket enklare, menade Django, som också trodde att det var fullt möjligt, för en jedikrigare, att döda en get genom att stirra stint på den i några minuter.

Efter en tragisk incident bestämde några sansade Pentagongeneraler att detta inte längre var något att satsa pengar på, men mot alla odds väcktes en del av Djangos flummigaste teorier till liv under Kuwaitkriget.

Ronsons bok är verkligen inte lätt att förvandla till spelfilm eftersom det saknas en handling i traditionell bemärkelse. Regissören Grant Heslov, som inleder filmen med textplattan Detta är mer sant än du vill tro, gör ett tappert försök att hitta på en fungerande yttre story, men det går inget vidare. Dock är enskilda scener lyckade, till exempel när George Clooney sitter och stirrar på en get, eller när en drogad jedikrigare ger den amerikanska säkerhetstjänsten rådet "Fråga Angela Lansbury".

I filmen heter Ronsons alter ego Bob Wilton, och spelas av Ewan McGregor. Wilton hankar sig fram hjälpligt som krigsreporter i Kuwait när han träffar den märklige Lyn Cassidy (Clooney), en före detta medlem i Nya Jordens Armé. Cassidy är ute på ett uppdrag så hemligt att det finns anledning att fråga sig om uppdraget verkligen existerar.

När Cassidy och Wilton hamnar i Irak går det snart från värre till värst. Med jämna mellanrum lägger Heslov in tillbakablickar, från Fort Bragg på det tidiga 80-talet.

Heslovs fyra trumfkort är skådespelaressen Clooney, Bridges, McGregor och Kevin Spacey, som får ut så mycket som det bara går av rollfigurerna, i synnerhet Bridges är inspirerad. Problemet är att om man läst boken har filmen inte mycket att tillföra. Om man å den andra sidan inte läst boken kan det vara svårt att tro på att allt vi ser i filmen (nästan allt i alla fall) verkligen hänt på riktigt.

En helt vanlig dokumentär hade varit ett smartare grepp.