Det regnade alltid när Leeds United mötte Derby County. Spelarna hade polisonger och för små kortbyxor. Det lille ettrige Billy Bremner hade för vana att tackla omkull alla motståndare som råkade befinna sig i närheten av bollen.

Gamla Tipsextraminnen väcktes till liv när jag såg Damned United, som handlar om den geniale, arrogante, självgode och ibland psykiskt labile managern Brian Clough, hans exempellöst framgångsrika karriär i Derby, och hans 44 katastrofala dagar som manager i Leeds.

Det var 1974 som Clough fick i uppdrag att ersätta sin ärkerival Don Revie (som fått jobbet som förbundskapten) i Leeds. Clough gör sig omöjlig direkt när han i en tv-intervju dömer ut hela laget, trots att Leeds dominerat den brittiska fotbollen i flera år.

Den nye unge managern gör sig snabbt till ovän med alla, inklusive spelarna. När laget inte längre vinner några matcher får styrelsen nog och ger Clough sparken efter bara sex veckor.

Tom Hooper har regisserat Damned United, men i första hand är detta manusförfattaren Peter Morgans och huvudrollsinnehavaren Michael Sheens film. De har tidigare samarbetat i The queen, där Sheen gör ett fenomenalt porträtt av Tony Blair, och i Frost/Nixon, där Sheen gör ett lika fenomenalt porträtt av David Frost. Naturligtvis övertygar Sheen även som Brian Clough, men rollporträttet är inte särskilt komplext när Cloughs enda drivkraft under de sex år (1968 - 74) filmen utspelas tycks vara att få spöa Revie och hans Leeds United.

Å den andra sidan är det svårt att få grepp om verklighetens Clough, som hade en släng av storhetsvansinne, en svada utan dess like och samtidigt förmågan att, tillsammans med assistenten Peter Taylor (Timothy Spall), på kort tid föra bonkalaget Derby från de nedre regionerna i division 2 till engelska mästare 1972.

Om man skall tro på filmen, som bygger på en initierad bok av David Peace, var Taylor nyckeln till Cloughs framgångar. För alla som är intresserade av brittisk fotbollsnostalgi är Damned United en film av "måste ses"-karaktär. Det är också en film som konsekvent skildrar en männens värld. De kvinnor som medverkar i filmen får hålla sig i bakgrunden, hela tiden.