Låga förväntningar
på filmutredningen
På onsdagen presenteras den statliga filmutredningen. Branschen kräver mer pengar, men förväntningarna på Mats Svegfors utredning är låga.
Relaterat
Artikelserie
- Mer pengar viktigast
- Ministern lovar inte mer pengar 2009-10-07
- Temporär förlängning av filmavtalet 2009-10-01
Det har varit ett guldkantat år för svensk film. De publika framgångarna för Millennium-filmerna motsvaras av kritikerframgångar för långfilmer som Låt den rätte komma in och De ofrivilliga. Ändå talar Sveriges filmfolk om en bransch i kris. På onsdagen presenterar Mats Svegsfors den statliga filmutredningen som bland annat syftar till att undersöka om den nuvarande svenska modellen kan bibehållas eller om det behövs en ny filmpolitik.
Enligt det så kallade filmavtalet betalar biografer, tv-kanaler och filmproducenter en avgift som går till produktionen av nya filmer. En av de avgörande frågorna för filmutredningen är om filmavtalet spelat ut sin roll och bör ersättas av statlig filmpolitik eller om systemet kan moderniseras.
Mats Svegfors har tidigare sagt till GP att filmavtalet sannolikt förlängs under en övergångsperiod medan mer övergripande förändringar genomförs. En rundringning till de intresseorganisationer som företräder filmbranschen visar att förväntningarna på utredningen är låga.
- Vi har inte tagit ställning för eller emot ett filmavtal. Det viktiga är att det finns ett substantiellt påslag av medel till filmproduktionen i utredningen, men det tror jag inte att det gör, säger Rolf Börjlind, ordförande i Dramatikerförbundet.
Han menar att ett förlängt filmavtal skulle betyda att fler filmarbetare går arbetslösa och att många svenska manus aldrig blir filmade.
Den åsikten delas av Håkan Bjerking, ordförande i organisationen Sveriges filmregissörer.
- En förlängning av filmavtalet på 18 eller 24 månader skulle vara väldigt frustrerande för oss. Det är bara att skjuta problemet framför sig. Varken Mats Svegfors eller kulturministern har några visioner för svensk film. Byt kulturminister så kanske det blir bättre, säger han.
I likhet med de flesta som GP talat med efterlyser Håkan Bjerking mer pengar till den svenska filmen. För att Sverige ska kunna hävda sig som filmland internationellt anser han att det behövs en säkerställd filmbudget på runt 500 miljoner kronor årligen.
Det skulle innebära ett rejält påslag. Produktionsstödet från Svenska filminstitutet ligger i dag på 190 miljoner kronor. Jämfört med våra nordiska grannar Norge och Danmark är det en ganska blygsam summa. Danskarnas statsstöd uppgår i år till motsvarande 339,9 miljoner svenska kronor och Norge satsade förra året motsvarade 393,8 miljoner kronor på att producera ny film.
Svenska filminstitutets (SFI) vd Cissi Elwin kräver inte lika mycket pengar som Håkan Bjerking, men menar att SFI behöver minst 100 miljoner extra nästa år. Samtidigt är hon diplomatisk.
- Det är möjligt att det bästa just nu är ett förlängt avtal. Det som behövs är att politikerna kommer ut på banan. Vad vill de med filmpolitiken, säger Cissi Elwin.
Bland branschens företrädare finns en person vars förväntningar på filmutredningen utgör ett undantag. Björn Rosengren, tidigare fackordförande i TCO och socialdemokratisk näringsminister, är ordförande i organisationen Film- och tv-producenterna. Han påstår sig ha god insyn i utredningen men vill inte avslöja något om innehållet i förväg.
- Det kan nog bli en del överraskningar i morgon (läs onsdag). Vad jag kan säga är att filmproducenterna kommer att bli väldigt nöjda, säger han.
Fakta/Bakgrund
Filmavtalet
Filmavtalet ligger till grund för de pengar som Svenska filminstitutet (SFI) varje år delar ut till produktionen av svenska filmer.
Enligt avtalet ska de aktörer som tjänar pengar på visning av film bidra till produktionen av nya filmer.
Det nuvarande filmavtalet tillkom 2006 och löper till och med den 31 december 2010.
Avtalsmodellen skapades 1963 av filmkritikern och affärsmannen Harry Schein.
Avtalet omförhandlas ungefär vart femte år, men har på senare år kritiserats för att vara otidsenligt eftersom varken dvd-försäljare eller bredbandsleverantörer har velat vara med och finansiera den svenska filmproduktionen, trots att internet och dvd i dag står för en stor del av filmkonsumtionen i landet.
Dvd-distributörer och bredbandleverantörer hävdar å sin sida att de missgynnas av den svenska filmpolitiken efter som deras varor och tjänster är belagd med 25 procents moms, medan momsen på biobiljetter bara uppgår till 6 procent.
År 2008 genererade filmavtalet inkomster på 354,6 miljoner kronor.
För den största delen stod staten som bidrog med 185 miljoner kronor.
Den nästa största delen kom från försäljning av biobiljetter. 10 procent av priset på en biljett går till SFI och 2008 motsvarade det 117,6 miljoner kronor.
Från tv-bolagen kom samma år 52 miljoner kronor och från Föreningen Sveriges filmproducenter 2 miljoner kronor.
Det totala stödet till produktion av nya filmer uppgick till 190,6 miljoner kronor.
Stödet till distribution och visning uppgick till 42,1 miljoner kronor.
"Det betänkande vi lägger väcker frågan om en temporär förlängning av filmavtalet inför en i icke ringa utsträckning förändrad filmpolitik", säger filmutredaren Mats Svegfors till GP den 2 oktober.


































