Det har varit ett guldkantat år för svensk film. De publika framgångarna för Millennium-filmerna motsvaras av kritikerframgångar för långfilmer som Låt den rätte komma in och De ofrivilliga. Ändå talar Sveriges filmfolk om en bransch i kris. På onsdagen presenterar Mats Svegsfors den statliga filmutredningen som bland annat syftar till att undersöka om den nuvarande svenska modellen kan bibehållas eller om det behövs en ny filmpolitik.

Enligt det så kallade filmavtalet betalar biografer, tv-kanaler och filmproducenter en avgift som går till produktionen av nya filmer. En av de avgörande frågorna för filmutredningen är om filmavtalet spelat ut sin roll och bör ersättas av statlig filmpolitik eller om systemet kan moderniseras.

Mats Svegfors har tidigare sagt till GP att filmavtalet sannolikt förlängs under en övergångsperiod medan mer övergripande förändringar genomförs. En rundringning till de intresseorganisationer som företräder filmbranschen visar att förväntningarna på utredningen är låga.

- Vi har inte tagit ställning för eller emot ett filmavtal. Det viktiga är att det finns ett substantiellt påslag av medel till filmproduktionen i utredningen, men det tror jag inte att det gör, säger Rolf Börjlind, ordförande i Dramatikerförbundet.

Han menar att ett förlängt filmavtal skulle betyda att fler filmarbetare går arbetslösa och att många svenska manus aldrig blir filmade.

Den åsikten delas av Håkan Bjerking, ordförande i organisationen Sveriges filmregissörer.

- En förlängning av filmavtalet på 18 eller 24 månader skulle vara väldigt frustrerande för oss. Det är bara att skjuta problemet framför sig. Varken Mats Svegfors eller kulturministern har några visioner för svensk film. Byt kulturminister så kanske det blir bättre, säger han.

I likhet med de flesta som GP talat med efterlyser Håkan Bjerking mer pengar till den svenska filmen. För att Sverige ska kunna hävda sig som filmland internationellt anser han att det behövs en säkerställd filmbudget på runt 500 miljoner kronor årligen.

Det skulle innebära ett rejält påslag. Produktionsstödet från Svenska filminstitutet ligger i dag på 190 miljoner kronor. Jämfört med våra nordiska grannar Norge och Danmark är det en ganska blygsam summa. Danskarnas statsstöd uppgår i år till motsvarande 339,9 miljoner svenska kronor och Norge satsade förra året motsvarade 393,8 miljoner kronor på att producera ny film.

Svenska filminstitutets (SFI) vd Cissi Elwin kräver inte lika mycket pengar som Håkan Bjerking, men menar att SFI behöver minst 100 miljoner extra nästa år. Samtidigt är hon diplomatisk.

- Det är möjligt att det bästa just nu är ett förlängt avtal. Det som behövs är att politikerna kommer ut på banan. Vad vill de med filmpolitiken, säger Cissi Elwin.

Bland branschens företrädare finns en person vars förväntningar på filmutredningen utgör ett undantag. Björn Rosengren, tidigare fackordförande i TCO och socialdemokratisk näringsminister, är ordförande i organisationen Film- och tv-producenterna. Han påstår sig ha god insyn i utredningen men vill inte avslöja något om innehållet i förväg.

- Det kan nog bli en del överraskningar i morgon (läs onsdag). Vad jag kan säga är att filmproducenterna kommer att bli väldigt nöjda, säger han.