I sommar avslutas en superhjältetrilogi, Christopher Nolans Batmanfilmer, och en ny påbörjas, Spiderman i skådisen Andrew Garfields gestalt.

Eller hur var det nu?

Det är inte lätt att hålla jämna steg med Hollywoods allt mer kaotiska marknadsstrategier. Batmanfilmen The dark knight rises marknadsförs som "den episka avslutningen på legenden om "the dark knight". Det kan tolkas som att vi nu kommer att få se den sista Batmanfilmen. Men även om – som det ryktas – filmen tar livet av Bruce Wayne, är det förstås bara lögn. Batman har filmats sedan 40-talet och hör tillsammans med en handfull DC Comics och Marvel-figurer till Hollywoods största mjölkkor. Mycket riktigt är Christopher Nolan i full färd med att utveckla ytterligare en omstart, en reboot, som Darren Aronofsky ska regissera.

Detsamma gäller Spiderman, som hann starta om innan man hunnit glömma Sam Raimis tre filmer, där Tobey Maguire spelade den mobbade killen som plötsligt får övermänskliga egenskaper.

Jag har tidigare skrivit om hur trenden att starta om episka filmserier gör berättarlinjen och mytologin allt mer ologisk och kaosartad. För publiken blir det lätt Måndag hela veckan, med superhjältar som ständigt rotar i det förflutna (som förstås forsätter att vara olöst så att ytterligare en film kan produceras) och simmar runt i sitt universum som svartklädda guldfiskar i en ännu svartare glasskål. I stället för film, köper vi förvirring.

Samtidigt är det precis så vi tar del av berättelser i sociala medier, utan början eller slut, i ett ojämnt flöde, som backar, associeras fram och korsbefruktas. De ständiga omstarterna följer också hur serietidningarna alltid förhållit sig till innehållet. Och reproduktionen av superhjältarnas skapelseberättelser imiterar förstås den kristna världens huvudberättelse. Vad är Bibeln och dess tolkningar annat än sequels, prequels och reboots?

För filmindustrin är omstarten rena alkemin, ett livselixir som gör att den kan hitta ny publik, göra tre nya filmer som ger guld i stället för ytterligare en urvattnad uppföljare som ingen orkar se.