Förlåt om jag tjatar. Jag har gjort anspråk på det här ämnet förr, på samma plats. Sist jag påtalade hur ojämställd den göteborgska kultur- och nöjesscenen är, fick jag mothugg. Två män hörde av sig. Arga. De menade att de minsann bokar jämställt och strider för att fler ska göra det, att den “illvilliga generaliseringen” från min sida snarare stjälpte än hjälpte. Jag är förbryllad över deras reaktion. Att de känner sig provocerade över att någon lyfter en fråga de engagerar sig i, känns lite … motsägelsefullt?

Förra veckan florerade en bild på internet, som beskrev hur housescenen förändrats. Från att ha varit en rörelse vars mål var att krossa heteronormen och skapa politisk debatt, till en machofest där vita män i seglarjackor står på ett podium omgivna av avklädda brudar. Okej, det sistnämnda lade jag till. Men det är en talande bild. Vi backar i takt till de senaste Avicii-beaten. Samtidigt som eldsjälar jobbar ihjäl sig för att boka, belysa och involvera kvinnliga dj:s, svämmar stora delar av den elektroniska musikscenen ändå över av män.

Det är ett faktum att dj-scenen är synonymt med grabbscenen och vi kommer inte åt problemet utan att tjata. Det behövs tvärtom ännu fler som pratar, skriver och arbetar med det. Och framförallt, att branschen tar ansvar. Bokare, arrangörer och alla andra, ta er tid att läsa Partik Anderssons artikel här intill, så förstår ni varför. Om ni inte förstår, slå mig gärna en signal så ska jag förklara.