Äran att få öppna filmfestivalen i Cannes har på senare år tillfallit storfilmer med glamorösa filmstjärnor. Att det i år blev den smale hipstern Wes Andersons nya film, "Moonrise kingdom", som drar igång paraden på röda mattan är därför både aningen förvånande och, om man så vill, uppmuntrande.

På presskonferensen efter den lyckade pressvisningen (filmjournalister i Cannes skrattar inte i onödan) påpekades det flera gånger hur ovanligt det är med stora lanseringar av annat än uppföljarrullar nu för tiden. Bill Murray, mångårig Wes Anderson-medarbetare sammanfattade varför han var på plats:

- Så här är det, gör man konstnärliga filmer jobbar man jättemycket för inga pengar. Detta är vår belöning, att åka till Cannes.

På presskonferensen var även Edward Norton, Bruce Willis, Tilda Swinton, Jason Schwartzman och de två unga skådespelarna som gör huvudrollerna i Moonrise kingdom, Kara Hayward och Jared Gilman.

Det är kring deras utsatta, spirande kärlekshistoria som Wes Anderson denna gång har broderat ut sitt väldigt typiska universum, på ett sätt som inte kan göra ett enda fans besviket. Historien utspelar sig sommaren 1965 och inkluderar ett scoutläger, en fyr, första kärleken, svagt melankolisk nostalgi och en fantastisk stilistik in i minsta portabla skivspelare och tokiga mössa.

Och så Bruce Willis, i en för honom otypisk roll som en sorgsen polis som får i uppdrag att leta reda på det förlupna unga kärleksparet.

Med perfekt filmstjärnesolbränna berättade han hur kul det varit att ansluta Wes Anderssons trupp av skådespelare.

- Det har verkligen varit uppfriskande att spela den här rollen. Filmen handlar om kärlek, ung och gammal och det finns en slags känsla av undergång, att saker är på väg att förändras, så som det kändes 1965, säger Bruce Willis.

- Och så har du ett riktigt "Die hard"-ögonblick, fyller Bill Murray i, för dagen iklädd skjorta och kavaj i två olika rutmönster.

Att skådespelarna har haft en rolig inspelning vittnar de alla om och beskriver upplevelsen att filma med Wes Anderson som att vara på läger. Själv menar regissören, vars filmer kretsar kring just familjer i olika former, att det är viktigt att arbeta med vänner.

- Det är lite som en återträff varje gång vi ses, jag tänker på oss som ett resande teatersällskap.