Vi satt på Dina Muftis kontor i Addis Abeba en tidig decemberdag. Mufti är talesman för den etiopiska regeringen och förekommer lika flitigt i etiopiska medier som premiärminister Meles Zenawi när regeringens politik ska förklaras.

Egentligen ville han inte bli intervjuad, men till sist kunde han avsätta en stund. Dina Mufti, som varit Etiopiens Sverigeambassadör under flera år, var tydlig med att processen mot de fängslade svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye var helt skild från politiken. Nu fick det juridiska systemets kvarnar mala i den takt de ville. Politiken kunde inte göra något mer.

Naturligtvis var det inte sant. Politik och juridik går hand i hand i Etiopien liksom i många andra länder där demokrati är en bristvara. Men en sak var tydlig – Mufti ville se ett snabbt avgörande. Frågan om de fängslade svenskarna och den omfattande internationella pressen på den etiopiska regimen var besvärande. Den etiopiska administrationen hade givetvis noterat att den internationella diplomatkåren ägnade ärendet stor uppmärksamhet liksom den högljudda kritiken mot den nya, helt slumpartade terrorlagstiftningen.

Kritiken mot det systematiska fängslandet av oliktänkande i Etiopien har alldeles uppenbart skavt hos de styrande. I förrgår gick den etiopiske premiärministern Meles Zenawi ut i en parlamentsdebatt och öppnade för benådning av fängslade journalister. Han nämnde också enligt uppgift Persson och Schibbye vid namn. Den norske Etiopienexperten Kjetil Tronvoll konstaterar att det är en ”väldigt tydlig och klar signal” om att det finns en möjlighet till en ganska snar benådningsprocess.

För Johan Persson, Martin Schibbye och deras anhöriga vore det en fantastisk utveckling. De greps i början av juli och dömdes i slutet av december till elva års fängelse. Persson och Schibbye greps när de var ute på ett viktigt journalistiskt uppdrag – de skulle kartlägga konsekvenserna av oljeprospektering i stängda delar av Etiopien. Domen mot dem var en politisk dom, signalen till omvärlden var att ingen ska överväga tanken att granska förehavandena i den stängda Ogadenprovinsen. Där släpps bara multinationella oljebolag och den etiopiska armén in.

Kanske kan signalerna som gavs i onsdags betyda början till en politisk omsvängning där även andra fängslade journalister och oliktänkande inte längre betraktas som terrorister. Det är i förlängningen den enda tänkbara utvecklingen för ett land som vill bli taget på allvar av det internationella samfundet.