Ametist Azordegan: Texterna når fram mer
Relaterat
Artikelbilder
Fakta
Gillar
Att D’Angelo ska utföra sin comeback-spelning i Sverige i januari.
GILLAR INTE
Att jag känner att D’Angelo kommer ställa in spelningen.
Man skulle kunna kalla det för happy times för svensk hiphop. Svensk hiphop, på svenska, är den genre som i denna tid i Sverige provocerar mest.
Det är en minoritet av svenska hiphopakter som har ett politiskt innehåll. Men samtidigt har svensk hiphop hamnat under lupp oftare det senaste året.
Jag ville ta reda på hur olika genrer genererar i anmälningar från allmänheten så jag sökte upp Sveriges Radios jurister. Juristerna har till uppgift se till att SR håller sig till public service-uppdraget, att det som sänds ut bland annat håller sig inom ramarna för opartiskhet.
Juristernas uppgift berör alltså i stort yttrandefrihetens begränsningar. De tar emot anmälningar från allmänheten om enstaka låtar och får titta låtarna när exempelvis en SR-redaktör är osäker på om dess lämplighet.
Jag frågade och fick veta att i denna tid är det svensk hiphop som genererar flest anmälningar från allmänheten och frågeställningar internt hos Sveriges Radio. Svensk hiphop är i dag alltså den största offentliga bäraren av samtidskommentarerna och har alltså tagit den plats proggen och punken en gång har haft. Man skulle här kunna dra höga växlar och säga att musiken börjar spela en politisk roll i Sverige på samma sätt som när proggen var stor under första halvan av 70-talet.
Men ribban för vad som provocerar har höjts, det krävs mer för att provocera i dag än tidigare. Medan svenskar förr i tiden blev politiskt provocerade av låten Eviva España på grund av Spaniens dåvarande general Franco-regim, så krävs det i dag grövre och mer explicita provokationer i låttexterna för att någon ska reagera.
Vad som är kontroversiellt är ju delvis beroende av samtiden, men man kan tolka det som att svenskar brukade syssla med mer intelligent kritik än i dag.
Nästa tanke är att det här kanske innebär en möjlighet för artister att sprida ett budskap och ”komma undan” genom att säga saker mer finurligt och metaforiskt.
I samtalet mellan mig och juristerna framkom också att de hiphoplåtar som hamnat under lupp nästan uteslutande varit på språket svenska. Svenskan gör att fler faktiskt hör vad som sägs samtidigt som lyssnare möjligen känner sig mer träffade av låtarnas innehåll då det plötsligt känns som att låten kommenterar deras verklighet. Låtar på svenska kommer svenskens verklighet närmare.
De svenska hiphopartister som sysslar med samhällskritik i sin musik kan ju i denna tid känna sig besvärade av spotlightens ljus. Men man kan också se det hela som ett glädjebesked.
För en kultur som med stolthet slår underifrån är det en vinst att nu få spela sin roll på en större scen för en större publik. Folk lyssnar mer än någonsin tidigare på vad som sägs i hiphoplåtar, det är bara att konstatera det.
