Man skulle kunna säga att nöjesproducenten och teaterchefen Vicky von der Lanckens sommarprogram följer mall 1A. Lite barndom, lite karriär och lite kärlek kryddas med en och annan anekdot. Även om hon bjuder på sig själv bränner det aldrig till ordentligt, förutom ett par gånger när hon pratar om sin pappa och sin missbrukande exmake.

Den 69-åriga von der Lancken inleder med att stämma upp i Till Havs som hon som fyraåring sjöng för sin cancersjuka mamma. Hon fortsätter berättelsen om att växa upp som adoptivbarn utan mor i Husqvarna i en tid som kan kallas förr. Hon tar oss vidare till revyns värld dit hon tog klivet efter ett uppfordrande telefonsamtal till Sten-Åke Cederhök och landar slutligen i hur hon blev teaterdirektör för Oscarsteatern i Stockholm. Tiden i fängelse för skattebrott snuddar hon vid hastigare än man hinner hälla upp en ny kopp kaffe. Det är snarare det käcka tilltalet än innehållet som gör att det aldrig riktigt suger tag. Å andra sidan är inte mörkret som har varit ledstjärna i Vicky von der Lanckens liv. Snarare glädjen, kärleken till teatern och ett beundransvärt mod. Allt detta speglas i hennes sommarprogram. Ett minus dock för att låtarna inte presenteras och den osnyggt tonade musiken.