Den tyska arkitekturtidskriften Bauwelt firade sitt hundraårsjubileum i höstas med ett nummer där tidningen bad kritiker från hela Europa att presentera de mest förebildliga projekten som gjorts i vart land.

Jag valde då att lyfta fram den märkvärdiga upprustningen av ett av miljonprogrammets mest stigmatiserade områden: kvarteret Landsfiskalen i Rosengård, Malmö. Historien om hur området efter oerhört träget arbete lyftes från rent förfall till en mönstermiljö slog an hos redaktionen i Berlin, som lyfte upp berättelsen från Malmö till ett av Europas mest intressanta arkitekturprojekt just nu, trots att byggnadsåtgärderna inte var särskilt speciella.

Det unika i Rosengård var det engagemang med vilket värden – det kommunala bostadsbolaget MKB tog över sedan husen satts under tvångsförvaltning – gick in och tog reda på hur de boende själva såg på sitt område, för att sedan rätta till rätt saker. Att Rosengård har 130 olika nationaliteter gjorde dessa djupintervjuer inte enklare.

Gemensamt hade de dock kraven på att ha en hel och ren omgivning. Sedan kunde det komma upp bekymmer med att ungdomarna inte hade några arbeten. De två problemen skapade en lösning, ungdomarna anställdes för att ta hand om miljön.

På detta vis kunde sedan problem efter problem redas ut, och med hjälp av det danska kontoret Gehl arkitekter som är specialister på socialt fungerande utemiljöer, programmerades de tidigare öde ytorna. En stor färggrann lekplats gav Landsfiskalen egen karaktär och invånarna stolthet. Sådan stolthet att de gick man ur huse för att skydda sin gård under de gängkravaller som drabbade Rosengård härom året. Bättre betyg kan en miljöupprustning knappast få.

Rosengårds problem är också Europas. Därför betyder de åtgärder som verkligen gjort skillnad också så mycket för läsarna i Tyskland, Storbritannien, Frankrike ... De vet, att för varje komplext problem finns det en enkel lösning som inte fungerar. Massiva rivningar, till exempel.

Rasmus Wærn

Arkitekt och arkitekturhistoriker. Kritiker ibland annat Svenska Dagbladet, Bauwelt och The Architectural Review.