Hus V Agn: Vad säger du om kritiken i dagens GP, är du naiv och okunnig?

Mark Isitt: Hej och tack. Jag har aldrig haft ambitionen att “ta mig in”, att låtsas att jag förstår de boende, är ett med dem - jag har velat vara tydlig med vem jag är och varifrån jag kommer, stå på utsidan och titta in. Jag tror det är detta som framförallt Verdinelli uppfattar som naivt.

Lena: DU har aldrig bottt i förorten, vem är du att kritisera vår stadsbyggnad?

Mark Isitt: Får endast de som bor i förorten kritisera förorten? Låter inget vidare konstruktivt.

Dora: Tack för en väldigt intressant artikelserie!!!

Mark Isitt: Tack!!!

Sven: Vad är syftet med artikelserien?

Mark Isitt: Syftet är att generera en diskussion kring arkitekturens inflytande på vår vardag. Jag menar att arkitekturen påverkar oss i grunden och att förortskriminaliteten är ett exempel på det.

Tjuven: Kriminalitet finns väl minst lika mycket i city, trots alla snygga hus där. Och alla de stora bovarna bor väl i väldigt fina hus!

Mark Isitt: Ju fler människor, desto högre kriminalitet. Men statistiken från Hammarkullen och Biskopsgården visar på en brottsfrekvens som är högre än den borde vara med tanke på hur många som bor där.

Maggan: Varför gjordes miljonprogrammen så fula? Hur tänkte arkitekterna?

Mark Isitt: Den mest tongivande arkitekten bakom varför det ser ut som det gör i miljonprogramsområdena är schweizaren Le Corbusier. Han såg framför sig en stad för en ny, modern och rationell människa. Så här sa han: ”Människan går i en rät linje eftersom hon har ett mål och vet vart hon ska; hon har bestämt sig för att nå en specifik punkt och dit går hon utan att avvika."

Sofia: Varför skulle det vara höjden på husen som är problemet och inte socioekonomiska faktorer?

Mark Isitt: Höjden på husen är inget problem så länge dessa hus ligger i ett stadslandskap med rikt folkliv. Längs älvstränderna i city kan du exempelvis bygga hur högt som helst, där finns ett fungerande sammanhang. Om du däremot bygger högt i låginkomstområden som Hammarkullen eller Biskopsgården, då förstärker du anonymiteten och skapar problem. Detta visar statistik och forskning.

Sara: vilket är det finaste huset enligt dig?

Mark Isitt: Mitt eget. Men om jag skulle välja en offentlig byggnad skulle jag säga Stockholms stadshus eller Biologiska museet i Stockholm. I Göteborg gillar jag Skanskaskrapan mycket. Den gamla. Förstås.

Katarina: Förlåt men, är det en objektiv sanning att miljonprogrammen är fula? Enligt vem då? Är du journalist eller lobbyist?

Mark Isitt: Jag vinnlägger mig om att vara subjektiv, inte objektiv.

Eva: Hur ser du på trångboddheten i Hammarkullen? De små bostäderna är ju en följd av att man byggt för tvåbarnsfamiljer. Bredfjällsgatan är ett av de mest barntäta områdena i Göteborg. Detta trots att utemiljön är mycket torftig.

Mark Isitt: Den är ett stort problem som de svenska fastighetsägarna tycks ovilliga att lösa. Ett alternativ som prövats i Holland är att hänga på "holkar" på fasaderna, ett extra rum. Det skapar ett mer varierat uttryck och drar nytta av en av husens få positiva egenskaper, de är robusta.

Katarina: Anser du att Norra Älvstranden har ett rikt folkliv? Verkligen? När var du där sist? De kanske skulle behöva en karneval för att våga sig ut.

Mark Isitt: Nej, det anser jag inte.

Heinulf: Vad spelar arkitekturen för roll i förorten egentligen?

Mark Isitt: Jag tror att våra närmiljöer spelar en enorm roll på hur vi uppför oss. "Man blir som man umgås", brukar det heta. "Man tar seden dit man kommer".

Jonna: Varför skapar du ett vi och dom mellan stan och förorten?!?!

Mark Isitt: Jag har som sagt inte gjort någon hemlighet av vem jag är, att jag är gäst i förorten. När jag frågade en Hammarkullebo hur det kunde komma sig att jag blev erbjuden GHB så snart jag klivit av spårvagnen sa hon, "Det ser väl vem som helst att du inte är härifrån."

Klas: Är det arkitekturens fel? Är det inte fördelningspolitiken? Eller hänger det ihop?

Mark Isitt: Ja, naturligtvis hänger det ihop. Men jag är arkitekturskribent, därför är det där jag har lagt mitt fokus.

Sara: Var bor du själv?
Mark Isitt: Jag bor i Gamla Enskede, en av Sveriges första förorter, brukar man säga.

Leif: Tror du verkligen själv på det du skriver om, som höga hus/hög kriminalitet?

Mark Isitt: Undersökningar och statistik visar att höga hus i utsatta områden stärker anonymiteten vilket i sin tur riskerar att generera kriminalitet. Rätt logiskt.

Jesper: Vad tror du om att de ansvariga arkitekterna samt stadsplanerarna skall bo ett antal år i de områden de ritar och planerar?

Mark Isitt: Jag tycker att det låter som ett utmärkt förslag! Om man frågar sig själv, är jag villig att bo där ute, vill jag placera mina barn i skolorna där, och svaret från de flesta blir nej -- då har man ett problem.

Finn: Finns det något vackert miljonprogram?

Mark Isitt: Bara en dryg tredjedel av det som byggdes under miljonprogrammet var flerfamiljshus. Men av dem kan åtminstone inte jag dra mig till minnes att jag sett något vackert. Det är dock viktigt att påpeka att husen i sig själva är av sekundär betydelse, det är stadsplaneringen först och främst som måste fungera, den måste främja stadsliv.

Wolfgang: Var i världen ser du att de här frågorna ser ut att hanteras på ett bra sätt? Var finns de goda exemplen på bruten segregation, fungerande stadsliv utanför stadskärnorna?

Mark Isitt: Nederländerna jobbar mycket aktivt med de här frågorna. England likaså. En klassisk bok är Alice Colemans Utopia on trial -- spana in den.

Lena: Kan vi bygga bort brottsligheten i centrum? Är det bara en fråga om krogarnas serveringstider? Jag bor i centrum och här har vi massor av inbrott, våldsdåd, skadegörelse och fylla. I förorterna (uppvuxen i en sådan) kan det vara en annan sorts brottslighet, men jag är mer rädd att gå på Avenyn en lördagnatt än på Vårväderstorget.

Mark Isitt: Där det finns folk finns det risk för brottslighet. Det blir svårt att eliminera den.

Katarina: Kan det vara så att din rädsla för människorna i Hammarkullen egentligen bottnar i att du är ovan vid storstadsmiljö? f

Mark Isitt: Nej.

J: Tror du att du själv om du genomförde ett sådant experiment (dvs. bodde i "förorten" under en period) - lärde känna människorna, fick en relation till området skulle beskriva det på ett annat sätt än de betraktelser du återger i artikeln?

Mark Isitt: Kul att du säger det. GP och jag diskuterar en sådan idé i detta nu. Ber att få återkomma.

Bosse Arson: Många miljonprogramsområden är välskötta t.ex Gårdsten och Rannebergen. Miljonprogrammet ledde till at svenskarna nu har helt annan syn på hygien och utrustning is boende. Varför tror du att husen har något med att göra, med att alla invandrare pressats in där på grund kostnadsjagande husägare.De raggade hyresgäster på invandrarförläggningar och gav sjutton i blandning av folk och vem som betalade hyran. Många hus stod i det närmaste tomma på 80-talet

Mark Isitt: Arbetet med Gårdsten, genomfört av Stina Fransson, är bara att applådera. En förebild för flera internationella projekt.

Johan L.: När ska våra beslutsfattare inse att det de skär ned i förorten som en kort besparing, kommer tillbaks i form av socialbidrag, kriminalitetsbekämpning o.s.v. Nej, se till att satsa de resurser i förorterna som behövs i form av service, äldreoms. & ungdomsverksamhet!

Mark Isitt: Helt rätt Johan!

Havssol: Jag bor i Biskopsgården på 5:e våningen i ett välskött område utan klotter och vandalisering. Var finns jag i dina enögda inlägg?

Mark Isitt: På femte våningen i Biskopsgården.

Katarina: Hur definierar du "svenskt"? Du skrev att bara svenskar klappar polisen i ryggen. Hur kan du se vem som är svensk?

Mark Isitt: Jag pratade med dem.

Alexander: Hej! Gillar dina artiklar, såväl dessa tre samt de du tidigare skrivit. Får du reaktioner från politiker på det du skriver? Vad säger dom?

Mark Isitt: Tack! Jag tycker ibland att jag kan se spår av mina debattinlägg i den praktiska politiken -- diskussionen kring stadsarkitekt, vikten av att omorganisera stadsbyggnadskontoret, viljan att bilbefria vallgravsstråket. Men gensvar i form av debattartiklar får jag sällan.

Eva: Höjden på husen är inget problem så länge dessa hus ligger i ett stadslandskap med rikt folkliv. Längs älvstränderna i city kan du exempelvis bygga hur högt som helst, där finns ett fungerande sammanhang. Om du däremot bygger högt i låginkomstområden som Hammarkullen eller Biskopsgården, då förstärker du anonymiteten och skapar problem. Detta visar statistik och forskning. Gud vad dumt! Hammarkullen är en liten tätbebyggd stadsdel. Vi känner varandra. Anonymitet? Nä du!

Mark Isitt: Skulle Hammarkullen vara tätbebyggd? Nja.

Pablo: Jag har hört att grov ekonomisk brottslighet är vanligare bland villaägare än bland folk med hyresrätter. Ser du något arkitektoniskt samband även där?

Mark Isitt: Tjusiga villor är dyra, kräver mycket pengar?

Lars Hansson: Hej, Mark! Du har ju varit aktiv som arkitekturskribent i Sverige i flera decennier. Hur kan det komma sig att du är så okunnig om våra förorter och framför allt om hur arkitektur kommer till och vem som har ansvar för den? Det du framför i artiklarna är värsta sortens fördomar och de mest utslitna plattityderna, och dessutom framfört på ett mycket raljant och cyniskt sätt. Det är sorgligt och nedslående att läsa sådana gränslösa dumheter, det skadar Förortens sak mer än du kan föreställa dig.

Mark Isitt: Jag tror ingenting skadar "Förortens sak" mer än den missriktade omsorg som den hanterats med sedan den byggdes.

Katarina: Vad tycker du om de svar du fått i dagens GP?

Mark Isitt: Det får du läsa imorgon, då svarar jag både Cecilia Verdinelli och Mattias Hagberg. Tack.

Katarina: Är det verkligen så enkelt, att det finns något objektivt fint och något som objektivt är fult? Kan man inte tycka att det är fint i Hammarkullen?

Mark Isitt: Jag är inte så intresserad av att kritisera stil, fult och fint, mer inne på att värdera stadslivet, om det fungerar eller ej. I mina ögon har arkitekterna gjort allt som står i deras makt för att försvåra ett traditionellt och socialt fungerande stadsliv.

Sigurd: Du bor ju själv i en extremt segregerad förort. Ser du inte det som ett problem? Hur kan du välja en sån ensartad miljö för dina barn att växa upp i?

Mark Isitt: Jag skulle gärna se att Gamla Enskede var mindre segregerat än det är, absolut.

Mark Isitt: Varmt tack för möjligheten att chatta med er. Intressant! Låt oss fortsätta diskussionen. Allt gott//Mark