Rasmus Malm: Missvisande SR-journalistik
Relaterat
Avatar, en film om skövlingen av naturresurser, slår nu alla biorekord. Det är ironiskt att den modigaste och mest klarsynta civilisationskritiken formuleras av Hollywood. Varför är ett gäng 3D-animerade androgyna rymdödlor bättre än Sveriges Radios vetenskapsredaktion på att förstå och förmedla allvaret i miljöförstöringen? I en accelererande neråtgående spiral har Sveriges Radio snurrat in sig i en oproportionerlig och ibland tendensiös bevakning av den senaste kritiken mot IPCC, FN:s klimatpanel. Förvirringen är fundamental – och livsfarlig. Lås oss börja med att etablera bakgrunden: I klimatpanelens senaste rapport från 2007 finns en felaktig uppgift om hur snabbt Himalayas glaciärer förväntas smälta. Seriösa bedömare är eniga om att detta enskilda citat inte förändrar rapportens viktigaste slutsatser: människan påverkar klimatet allvarligt. Våra utsläpp bidrar till smältande glaciärer och höjda havsnivåer. Klimatforskningens grunder står stabila.
Den förment neutrala nyhetsjournalistiken har en väldigt svag punkt. ”Låt bara båda sidor komma till tals”, om detta enda kriterium är uppfyllt har den duktige reportern gjort sitt. Denna devis tycks gälla även om den ena sidan råkar vara en rättshaveristisk webbplats och den andra sidan är det samlade internationella forskningsläget. I en bloggpost skriver Vetenskapsradion Klotets Camilla Widebeck: ”Har klimatet blivit varmare på grund av oss och är det ett problem? Vi tar inget för givet. Hos oss är det öppet för diskussion!” Naturskyddsföreningens Mikael Karlsson presenteras i Ekot som en part som har ”tagit ställning för klimatförändringarna enligt IPCC”. Kan man också enligt Ekot ”ta ställning” för att jorden är rund? Dags för öppen debatt i studion? Miljöreportern Sven Börjesson resonerar i P1 morgon: ”Om utsläppen av växthusgaser är ett väldigt stort problem, eller om det är ett lite mindre problem, där tror jag inte att vetenskapen är ännu.” Den utsagan är tjänstefel.
Den helhetsbild Sveriges Radio nu förmedlar till allmänheten är i väsentliga delar missvisande. Djävulen finns som bekant i detaljerna. Att jordens medeltemperatur stiger och att människan bidrar till detta på ett allvarligt sätt, är inget man kan tycka till om. Vi kan debattera James Camerons kvaliteter som filmregissör. Vi kan ha olika åsikter om hur klimathotet bäst bör mötas. Men när en ängslig SR-journalistik, målar upp den osanna bilden av att kunskapsläget i grunden är osäkert – då står vi inför ett demokratiskt problem.

































