Eritreaner hotas via närradio
Lördag efter lördag pågår en förföljelse i närradion. Gabriel Byström skriver om ett program där det är fritt fram att kalla demokratiaktivister förrädare och där lyssnare uppmanas att ta med saxen för att klippa kritikernas tungor.
Relaterat
Artikelbilder
Esayas Isaak, Mengis Gebreamlak och Zehaie Keletta känner sig kränkta av flera av de program som sänts i närradion de senaste månaderna. Bild: Elisabeth Alvenby
Fakta
106,3 MHz
Den Eritreanska föreningen i Göteborg fick sitt sändningstillstånd i mars 1995. Närradiosändningarna äger rum på lördagförmiddagar i närradiostationen Radio Angered som sänder på 106,3 MHz och kan höras över stora delar av Göteborg.
Det är en stilla februarikväll. På ett kafé i centrala Göteborg sitter fem eritreanska män. På bordet framför dem en högtalare. De lyssnar på eritreansk närradio som de spelat in. Varje lördag sänder Eritreanska föreningen i Göteborg program på tigrinja, det har föreningen gjort sedan 1995. I programmen får lyssnare ringa in. Bereket Frai börjar bläddra i sin almanacka.
I programmet den 23 januari kallas de som är kritiska mot den eritreanska regimen landsförrädare. Regimtrogna eritreaner uppmanas att inte hälsa på sina landsmän om de möter dem på gatan. En kvinna ringer in och säger att de regimkritiska aktivisterna ”luktar som en toalett. De luktar ruttet kött. De är odugliga”.
I ett program två veckor senare, alldeles innan den eritreanske EU-ambassadören Girma Asmerom besökte Backa folkets hus, uppmanades lyssnarna att ”komma och titta på förrädarna” samt att ”ta med kamera” och dokumentera motståndarna. Något som också hände. Vid den regimkritiska demonstrationen vid Backa folkets hus filmades demonstranterna helt öppet av andra eritreaner. Och i andra program i år har lyssnarna uppmanats att ”ha med sax för att klippa deras tungor”.
Är de rädda? Nej, alla skakar på sina huvuden. Inte rädda. Inte här och nu. Men kränkta.
På måndag kommer regimtrogna eritreaner över hela världen att samlas för att demonstrera mot de FN-sanktioner som beslutades den 23 december förra året. Sanktionerna omfattar vapenembargo, reserestriktioner samt frysning av tillgångar för militära och statliga tjänstemän. I Europa kommer den FN-kritiska demonstrationen att äga rum i Genève dit exileritreaner uppmanas bege sig för att visa sitt missnöje. Även Eritreanska föreningen i Göteborg har uppmärksammat den kommande demonstrationen i Schweiz i sina radiosändningar. I ett program tidigare i februari var budskapet tydligt: ”ta med er saxen till Genève”. Vilkas tungor som skulle klippas råder det knappast någon tvekan om.
Propagandan i närradion är paradoxal. När föreningen Reportrar utan gränser gjorde sin senaste sammanställning över tillståndet för pressfriheten i världens länder hamnade Eritrea på 175:e och sista plats. Till och med i länder som Iran, Turkmenistan, Burma och Nordkorea var det lättare att arbeta som journalist, enligt den bedömning som organisationen gjorde. Resultatet är nedslående men inte särskilt överraskande. I Eritrea stryptes all fri press när den nuvarande regimen, anförd av president Isaias Afewerki, insåg att allt fler invånare i landet ville se en utveckling av de mänskliga fri- och rättigheterna. Snabbt internerades också alla politiker som hade börjat argumentera för demokratiska reformer.
Det paradoxala ligger i hur yttrandefriheten brukas för att försöka tysta dem som värnar densamma – de vars tungor ska klippas av för att de vill se en självständig press, de ”landsförrädare” som ska tystas för att de vill se en snabb utveckling av mänskliga fri- och rättigheter. Att topprida yttrandefriheten för att tysta de röster som kräver en demokratisk utveckling är inte bara djupt osmakligt, det balanserar också på gränsen till det tillåtna.
Den svenska närradion har en lång historia. I slutet på 70-talet började närradio sändas på försök. Tanken var att ge lokala föreningar, politiska partier och religiösa grupper möjlighet att sända radio i ett begränsat område i den egna kommunen. Till skillnad från public service-bolagen finns inga regler som säger att närradion, som övervakas av Granskningsnämnden för radio och tv, ska vara opartisk. Däremot gäller yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, för närradiosändningar. Vid misstanke om förtal eller hets mot folkgrupp kan justitiekanslern väcka åtal, något som äger rum mycket sällan. Men Håkan Rustand, byråchef hos justitiekanslern, ”utesluter inte” att myndigheten skulle inleda förundersökning om en anmälan inlämnades mot de aktuella programmen.
Vi reser oss och går ut. Esayas Isaak, bror till den fängslade Dawit Isaak, säger att den nystartade föreningens enda ambition är att försöka bygga ett alternativ. Att försöka bygga bort hatet och visa att det finns krafter bland exileritreanerna i Sverige som inte stöder den sittande diktaturen. ”Det måste kunna gå att mötas i en öppen dialog.”
