Kina har länge tillhört världens skurkstater när det handlat om mänskliga fri- och rättigheter. Den som hoppades att de olympiska sommarspelen 2008 skulle ändra på det fick fel på alla väsentliga punkter, något Amnesty Internationals senaste rapport effektivt visar. Under 2009 avrättades åtminstone 1 700 personer. Fängslande och tortyr av oliktänkande sker oavbrutet. Listan över vilka som löper störst risk att utsättas för statens repressalier är lång. Rättighetsaktivister, falun gong-anhängare, kristna och andra religiösa grupper, uigurer, tibetaner och så vidare.

Trots detta fortsätter omvärlden att i hög utsträckning blunda för de övergrepp som sker. Huvudanledningen är givetvis en rädsla för att stöta sig med de makthavare som styr över världens tredje största ekonomi. Inför utsikter om en blomstrande tillväxt är det som bekant ytterst få politiker som förmår artikulera ett kärnfullt försvar för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.

När sökmotorjätten Google lanserade sin kinesiska sajt google.cn för fyra år sedan gjorde man som många andra företag som vill in på den kinesiska marknaden och blundade för de övergrepp som pågick för att i stället gå armkrok med regimen. Google såg omedelbart till att censurera sin sajt så att alla obehagliga saker som skulle kunna tänkas dyka upp om man exempelvis sökte på ”massaker och himmelska fridens torg” kliniskt rensades bort. En sökmotor helt designad för statsledningen således och samtidigt en skamfläck för ett företag vars affärsidé är lyhördhet inför sina användare.

Men i går natt kom nyheter från Googles huvudkontor: företaget stoppar censuren av sin sökmotor i Kina. Enligt de officiella kommunikéerna beroende på ett omfattande dataintrång i mitten av december där en mängd försök att komma åt rättighetsaktivisters gmail-konton upptäcktes. Att dataintrånget var dirigerat från statligt håll råder knappast någon tvekan om.

Det är bra att Google ändrat inställning. Samtidigt är det förvånande att det sker nu. Övergreppen i Kina torde knappast vara en nyhet för företagsledningen i Kalifornien. Inte heller att diktaturer försöker komma över information om sina medborgare.

Nej, Googles ändrade politik ska snarare ses mot bakgrund av att sökmotorn nu är så etablerad på den jättelika kinesiska marknaden att de kommersiella riskerna är små även om censurlinjen överges. Dessutom har allt fler på företaget börjat inse att dess pr-position inte mått särskilt bra av kohandeln med yttrandefriheten. Huvudfrågan kvarstår emellertid – varför gick Google alls med på diktaturens villkor från första början?