”Skev bild av Rädda Barnen”
Rädda Barnens medel går inte till lyx, skriver Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen, i en replik till Lars Åberg.
Relaterat
Artikelserie
- Alla Rädda Barnen-artiklar
- "Problemen finns här och nu" 2009-10-20
- "I dag har vi bättre kontroll" 2009-10-16
- Rädda Barnens pengar går till lyx 2009-10-14
- "Vi går igenom punkt för punkt" 2009-10-14
- Läsarna är bittra och besvikna 2009-10-14
- Rädda vuxna räddar inga barn 2009-10-15
I en artikelserie publicerad på Göteborgs-Postens kultursidor i veckan har kritik framförts mot Rädda Barnen för ett antal händelser som huvudsakligen ägde rum i början av 2000-talet. Det finns tyvärr en rad, såväl mindre som större, felaktigheter i artikelserien. För oss är det en självklarhet att vår verksamhet ska granskas noga men vi menar att granskningen måste vara saklig. Vi tar kritiken på största allvar och går nu igenom medieuppgifterna punkt för punkt för att kunna kontrollera om vi har brustit i något avseende. Några saker vill vi dock lyfta här.
1. I den första artikeln, daterad den 14 oktober, står det att Rädda Barnens medel går till att finansiera lyx, som bland annat till köp av dyra bilar. Rädda Barnens medel går inte till lyx. Vi redovisar våra kostnader enligt Frivilligorganisationernas Insamlingsråds styrande riktlinjer, som är normen för vår bransch. Enligt dessa hade vi 13,3 procent i administration och insamlingskostnad.
2. I två av artiklarna, publicerade den 14 och 15 oktober, står det att Rädda Barnen inte längre driver på i viktiga frågor om barns villkor i Sverige. Det är fel. Sanningen är den att Rädda Barnen som enda barnrättsorganisation har följt utvecklingen av barnfattigdom i Sverige. Vi ser och påtalar ökade klyftor och en ökande diskriminering av barn med utländsk bakgrund och barn till ensamstående. Rädda Barnen var dessutom den första barnrättsorganisation som öppnade en mejlmottagning för flickor och pojkar utsatta för hedersrelaterat förtryck. Vi anlitas ofta som experter inom ämnet. Vi har även synts flitigt i debatten när det gäller ensamkommande flyktingbarn och vi kämpar för borttagande av försörjningskravet vid anhöriginvandring.
3. Om man läser artikeln publicerad den 16 oktober, där jag intervjuas, är det lätt att få intrycket att den är genomförd efter de två andra artiklarna. Så är inte fallet. Intervjun som journalisten Lars Åberg gjorde med mig ägde rum den 12 oktober. Då fick jag inte reda på att det skulle komma flera artiklar och gavs därför inte heller möjlighet att bemöta innehållet i dem. Artikelserien ger en skev bild av Rädda Barnen. Det vore mycket allvarligt om denna debatt tog fokus från vårt arbete för barn.
Rädda Barnen har funnits i 90 år. Vi är aktiva i 27 länder världen över och vi vet att vi gör skillnad för barn! Genom åren har vi bidragit till stora förändringar för barn och unga över hela världen och i Sverige och det tänker vi fortsätta med vare sig det handlar om katastrofarbete i Burma eller stärkt rättsskydd för barn i Sverige.


































