Hårdare tider för kulturtidskrifter
Det statliga stödet till kulturtidskrifter ska städas upp. Åtgärden befaras få stora konsekvenser för tidskrifter som i dag för en bred samhällsdebatt.
Relaterat
Fakta
Stöd till kulturtidskrifter
Kulturrådet fördelar ca 22 miljoner kronor årligen till kulturtidskrifter med syfte att främja mångfald, jämställdhet och kvalitet.
I dagens förordning står:
"Med kulturtidskrift avses en tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden."
Kulturtidskrifter med bred samhällsdebatt som i dag får stöd är till exempel Bang, 00-tal, Arena och Karavan.
Källa: Kulturrådet
Av kulturpropositionen som presenterades i måndags framgår att regeringen vill ändra regelverket för stödet till kulturtidskrifter. Samtidigt vill man "förtydliga begreppet kulturtidskrift" så att stödet i första hand ska gå till tidskrifter vars huvudsakliga inriktning är debatt, analys och presentation av de olika konstarterna.
Vad betyder det för kulturtidskrifter som i dag får stöd och bedriver en bred samhällsdebatt?
Arne Ruth, tidigare ordförande i Kulturrådets referensgrupp för stödet till kulturtidskrifter, tolkar regeringens formuleringar som en vilja att kraftigt förändra villkoren för de sökande.
- Jag tycker det låter som ett väldigt stort ingrepp. Tidskrifter som fått mycket stöd hittills är just de som för en bred debatt, likt den som präglar dagstidningarnas kultursidor. Definierar man begreppet kulturtidskrift till tidningar som bara diskuterar konstarterna skulle sådana som i dag lyfter väldigt viktiga samhällsfrågor inte få stöd i framtiden. Som Bang, till exempel.
Arne Ruth vill inte göra sig till tolk för hur man tänkt på kulturdepartementet, men konstaterar att en ideologisk diskussion kring vilka tidningar som får stöd förekommit tidigare.
- Det har ju vid olika tillfällen förts fram kritik från borgerligt håll om att de tidningar som fått stöd varit alltför vänsterinriktade.
Marcus Hartmann, politiskt sakkunnig på kulturdepartementet säger:
- Vi tycker att begreppet är spretigt, men det betyder inte att vi har några synpunkter på vilka som får stöd i dag. Det är Kulturrådet som gör den bedömningen. Vi vill se över dagens breda definiering av kulturtidskrift eftersom det är knappa resurser det handlar om och opinionsbildande tidskrifter av annat slag kan söka andra stödformer.
Lawen Mohtadi, chefredaktör för Bang, tycker att regeringens avsikt är otydlig och motsägelsefull.
- För mig är det en konstig uppdelning. Kulturdebatt och analys går inte att separera från kulturkritik. Kulturen är mer än en tavla, det är ju alla de mänskliga uttryck som finns.
Hur en snävare tolkning av begreppet kulturtidskrift ska bidra till den uttalade målsättningen med stödet, nämligen "att stimulera en kulturellt värdefull mångfald i tidskriftsutbudet", förstår hon inte.
- Skulle man klassa Bang som en tidskrift som faller utanför begreppet tror jag snarare att man minskar pluralismen i medielandskapet. Vad skulle hända om de tio främsta kulturtidskrifterna i dag förlorar sitt stöd? Jag har svårt att se vem det skulle gagna.
Regeringen vill också slopa kravet i dagens regelverk som innebär att den sökande tidskriften förväntas gå med förlust och inte kan klara sin utgivning utan det statliga stödet.
- Som det står i dag blir förlust ett incitament för att få stödet. Statens kulturråd har själva konstaterat att det försvårar en rättssäker hantering av ansökningarna. Vi vill att stödet ska kunna omfatta även tidningar som inte förväntas gå med förlust, förklarar Marcus Hartmann.



































