Ewelina Tokarczyk är ordförande i kulturnämnden i Göteborg. Enligt henne är biblioteken naven i kulturpolitiken och diskussionen handlar inte om att ha eller inte ha bibliotek utan om hur fördelningen ska se ut. Hur mycket av resurserna ska satsas på Stadsbiblioteket och hur mycket ska läggas på stadsdelsbiblioteken?
I Ewelina Tokarczyks Göteborg ser hon ett allt mer automatiserat Stadsbibliotek med många in- och utlåningsapparater samtidigt som det inte är fullt så viktigt att automatisera stadsdelsbiblioteken. Dessa ska vara viktiga mötesplatser i sin stadsdel.
- Vi måste få igång en bredare kulturpolitisk diskussion. I dag är kultur så kopplat till människors fritid men vi måste få fler än de som sysslar med kultur- och kulturpolitik att engagera sig. Vilken roll spelar biblioteken och hur ska vi höja kvaliteten på kulturen? Såna frågor måste diskuteras.
Beter sig som en sektor
- Kulturen måste sluta bete sig som om den vore en sektor. De klagar på att ingen bryr sig eller så säger man att ingen utifrån förstår, säger Ewelina Tokarczyk.
Chef för Stadsbiblioteket vid Götaplatsen är Christina Persson. Hon är överens med kulturnämndens socialdemokratiska ordförande om att den viktigaste frågan är vad som ska göras lokalt och vad som ska göras centralt, det vill säga på Stadsbiblioteket. Men Christina Persson tycker att det finns en risk att biblioteken och deras utveckling stagnerar och står och stampar där man var 1990 före informationsexplosionen.
"Vi ska inspirera"
- Vi brukar säga att om vi inte är angelägna är det ingen mening att vi finns. Vi eftersträvar hög användning. Tidigare uppfattade man bibliotekets uppgift som den att räcka över en efterfrågad bok. Nu ska man hjälpa med att söka information. Vi ska inspirera, ha föreläsningar. Det ska vara en levande mötesplats och en samlingsplats för ett demokratiskt samhälle där motsatta åsikter möts, säger Christina Persson som menar att biblioteket verkligen inte är något tyst tempel eller en kyrka. Det ska vara mer av ett slags marknadsplats för information.
- Politikerna måste bevaka att biblioteken är dynamiska och de får inte tappa bort utvecklingsaspekten, vår starka utvecklingspotential, menar Christina Persson.
I budgeten inför 2006 finns återlämnings- och inlämningsautomater på Stadsbiblioteket med, ett bibliotek som står inför en stor upprustning.
Frågan är hur den upprustningen kommer att påverka de mindre biblioteken i Göteborg.
Vad vi vet är att fler och fler väljer att göra andra saker än att låna böcker på biblioteket. Det handlar om informationssökande på olika sätt. Det kan vara skivor, filmer, tidningar, böcker eller Internet.
Det är inte bara det skrivna ordet som gäller och fler och fler besöker bibliotekets hemsida för att göra sina ärenden virtuellt.
Samtidigt rustas biblioteken för en helt annan typ av yrkesliv för bibliotekarierna i och med en större automatisering. Den nya rollen blir att hjälpa till med att hitta rätt i informationsflödet och inspirera som Christina Persson uttrycker det oavsett om det handlar om att hjälpa till att få tag i ett musikstycke eller en text.
Alla GP pratat med understryker vikten av att underlätta möjligheten för alla möjliga sorters möten med hjälp av seminarier, föreläsningar, poesiuppläsningar eller vad det nu kan vara. Liksom vikten av att vara en väg in i informationssamhället genom att tillhandahålla den moderna tekniken.
Men parallellt med en ganska sömnig debatt om de göteborgska bibliotekens roll i framtiden oroar sig många i biblioteksvärlden över en fråga som kommer att påverka i allra högsta grad. I Göteborg, Sverige, Europa och världen. Författaren och journalisten Ola Larsmo är en av de oroliga.
Avgör bibliotekens framtid
- Diskussionen om upphovsrätt kommer att avgöra bibliotekens framtid, säger Ola Larsmo som också är lärare i biblioteksvetenskap på universitetet i Uppsala. Tillsammans med Lars Ilshammar har han skrivit en bok, 404 - utflykter i glömskans landskap. Där beskriver de biblioteket som en skärningspunkt "där två olika idéer om den digitala kommunikationens moderna 'nytta' möts och bryts".
Den ena idén är den klassiskt marknadsekonomiska som ser information som en vara och den informationsbank som samlas ihop ska säljas så dyrt som möjligt. "En tanke som omhuldas av stora media- och programvaruföretag, vilka går i bräschen för en hårdare copylagstiftning".
Enligt Larsmo och Lars Ilshammar slåss dessa mot dem som står för upplysningstanken att det "fria informationsflödet ses som samhällets själva blodomlopp".
Så den stora frågan framöver är inte bara vilken roll biblioteken ska ha utan också vad vi kommer att ha tillgång till. Kommer vi att kunna välja och vraka bland all information som finns eller får vi skrapet, det som inte hindras av allt hårdare lagar om upphovsrätt?