I fredagens tidning kunde GP berätta om Svenska akademiens kritik mot ledningen på Göteborgs universitet. I ett skarpt formulerat brev till rektor Pam Fredman, undertecknat av ständige sekreteraren Peter Englund, uttryckte man stark oro över att inte bara italienskan utan även ryska, klassisk grekiska och fornkyrkoslaviska är på väg bort från universitetets utbud.

- Läget är akut. Jag hoppas att man besinnar sig, sade ständige sekreteraren Peter Englund till GP.

Pam Fredman hänvisade dock till en utredning som låg bakom beslutet att lägga ner undervisningen i italienska och nu backas hon upp av Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet med ansvar för högre utbildning och forskning.

- Utredningen är gedigen och det finns ingen anledning för oss att överpröva universitetets beslut, säger han.

Andrea Castro, docent i spanska vid Göteborgs universitet, har en motsatt syn på den gjorda utredningen.

- Den är undermålig och gjord av människor som inte har kunskaper i de ämnen de ska utreda, säger hon.

Andrea Castro efterlyser betydligt högre ambitioner när det gäller utbudet av språkundervisning på universitetet.

- Man vill kalla sig ett internationellt universitet, men då bör man också ha undervisning i många fler språk än i dag. Jag vill att ledningen funderar över vilka konsekvenser de här neddragningarna får på sikt.

Åter till statssekreterare Peter Honeth:

Finns det en bortre gräns när ni ingriper för att rädda kvar ett enskilt ämne?

- Hypotetiskt finns det en sådan gräns, men man ska vara medveten om att man i dag kan studera italienska vid nio olika lärosäten i Sverige. Det är klart att vi ska erbjuda kvalitativ undervisning även i de, i sammanhanget, mindre språken. Men vi ser helst att universiteten själva sköter samordningen kring vilka kurser som ska finnas var och i vilken omfattning.

Hur ser du på humanioras ställning i stort på svenska universitet och högskolor?

- Den har haft problem att hävda sig och lidit av begränsade resurser jämfört med andra delar av undervisningen. Men humaniora är viktigt, inte bara för själva kunskapen som sådan utan människor med god kunskap inom de humanistiska ämnena behövs såväl i det offentliga samhället som inom näringslivet. Det är också därför vi skjutit till knappt en miljard extra under de senaste fyra åren. Nästa steg blir att utvärdera resultatet av den satsningen.