En bild som fastnat i huvudet: foto i denna tidnings utrikesdel i veckan, som visar somaliska pirater som just infångats av Nato-soldater. I bakgrunden den glittrande Indiska oceanen. I förgrunden piraterna, med händerna knäppta eller kanske bundna bakom huvudet. De är barfota, deras kranier lyser liksom igenom huden, de ser ut som ovanligt bräckliga sextonåringar, fast jag inser att de nog är mycket äldre. Soldaterna, franska i det här fallet, framstår som frustande friska rödblommiga jättemänniskor från en annan planet.

Pirater är oerhört populära hos femåringarna därhemma. Jag funderar en sekund på att ropa på dem för att visa dem bilden i tidningen – kolla här ungar, här är riktiga pirater! – men avstår. Det finns ingen som helst likhet mellan barnens plastgubbar med sablar och träben och människorna på bilden, det skulle krävas alldeles för mycket förklarande.

Tjuvar är också spännande, tycker barnen. För en tid sedan såg jag en annan bild i tidningen. Artikeln handlade om en tjuvliga som sprängts, ligan hade gjort ett stort antal inbrott i Göteborgsvillor. Ett kvarglömt paket ris i en av villorna kunde spåras till tjyvarnas näste, en lägenhet i Högsbo. Samtliga erkände, de fällande domarna satt som i en liten ask. Polisens bild från lägenheten: man ser flera obäddade sängar i ett trångt rum, omaka möbler liksom utkastade, avigt och på snedden. På väggen ett försök till hemtrevnad, en affisch av Edvard Munchs Madonna.

Vid förhören visade det sig att samtliga tjuvar var från samma land, sex ungdomar mellan 16 och 21 utan kontakt med sina föräldrar eller med myndigheter, som inte kände till att man kan gå till socialkontoret och som slagit sig samman. De gick direkt till pantbankerna efter stölderna, fick pengar i handen till mat och hyra. Pantbankerna ställde aldrig några frågor och får antas ha tjänat de större summorna.

Tjuvar och banditer. Avståndet mellan den romantiska fiktionen vi underhåller våra barn med och den sjaskiga socialrealistiska verkligheten är förstås inget att häpna över. Pirater har svultit i alla tider, tjuvar har i alla tider stulit för själva sitt uppehälle. Detta vet vi, men att dra konsekvenser av det verkar svårt. Somalias piratproblem har sprungit ur tjuvfiskandet med industriella flottor utanför Somalias kust. De första kidnappningarna var helt enkelt ett slags kustbevakning på frivilligbasis som stoppade tjuvfiskebåtar och anhöll besättningen. Fiskeribolagen började betalade för att få tillbaka dem. Piraterna är frukten av en oorganiserad kustbevakning som fullständigt löpt amok, de svältande pojkpiraterna det pris vi betalar för de aldrig sinande burkarna med makrill i tomatsås från Spanien.