När hon tar scenen på söndag kväll är hon alldeles strålande glad och har med sig publiken direkt. En intensiv timme av hits följer. Men tyvärr slutar det hela i ett magplask där mellansnacken blir det mest lyssningsvänliga, då ljudet är – alltså, jag skulle vilja kalla det katastrofalt.

Buffy Sainte-Maries röst drunknar i bas och trummor och det blir stundtals rätt ... outhärdligt. Och det blir inte bättre av att hennes musiker ibland tappar fokus. Synd på en peppad artist – och en taggad publik.