Svaret från den ryska rättsapparaten blev hårt. Misshandel, slumpmässiga gripanden och hot.

Det har snart gått tre månader sedan den ryska oppositionen utmanade president Vladimir Putin i en stor demonstration på Bolotnayatorget i Moskva. Efterspelet till protesterna den 6 maj har varit omfattande. Många regimkritiker har fått sina hem genomsökta. Ett dussin av de protesterande, de flesta födda på 80- och 90-talet, har gripits och sitter fängslade på oklara grunder. Här finns till exempel 21-årige studenten Yaroslav Belousov som, enligt vittnesuppgifter, uppträdde lugnt och fredligt. Belousov anklagas för upplopp och våld mot polisman. Här finns 28-åriga Maria Baronova som anklagas för att ha organiserat protesterna. Baronova har släppts mot borgen. Efter frisläppandet har hon hotats av ryska säkerhetsagenter att hennes femårige son kan tas ifrån henne.

Som ett svar har oppositionella bildat 6 maj-rörelsen, tanken är att stödja alla som råkade illa ut efter demonstrationen i maj. Idag har rörelsen utlyst International Day of Action, detta som ett sätt att få både ryssar och omvärld att uppmärksamma vad som faktiskt sker i Ryssland just nu. Samma Ryssland som gång på gång sätter stopp för kraftfullare FN-sanktioner mot Syrien.

Det finns dessvärre lite för många tecken på att utvecklingen i Ryssland går åt fel håll. I början av juni klubbade den ryska duman igenom en ny kontroversiell lag som innebär att bötesbeloppet för brott i samband med "folksamlingar på allmän plats” höjs till många hundra tusen rubel (runt 130 000 svenska kronor). Ett effektivt sätt att hindra de protester som inte godkänts av den politiska ledning som knappast är känd för sitt värn av pluralism och yttrandefrihet.

Visserligen finns det fortfarande fristående, undersökande medier i Ryssland. Samtidigt är det en riskfylld verksamhet. Det är knappast en tillfällighet att fyra journalister på den oberoende granskande tidningen Novaja Gazeta mördats, däribland den kända Putinkritikern Anna Politkovskaja.

Under en fyraårsperiod (2010-2013) har svenska regeringen avsatt 37 miljoner kronor för att stödja en utveckling mot ökad demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland. Det är en klok satsning. I regeringsbeslutet från 2010 konstateras att "Det finns ett fortsatt reformbehov inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter och tillämpningen av rättsstatens principer.” Analysen är dessvärre mer träffsäker än på mycket länge.