– Herregud det är ju snart slut, säger Lotta Engberg något förvånat till stylisten.

Hon sitter i logen bakom Lisebergs stora scen och får håret fixat. Det är halva säsongen in i Lotta på Liseberg som kör allsång i nöjesparken för nionde året i rad. En medarbetare sticker in huvudet för att lämna över några kort med bokstäver på till kvällens tema som är Povel Ramel.

– Povel Ramel älskade anagram så de är en del av föreställningen. Det kom jag på att jag ville ha med i lördags, det är det som är så roligt med att skriva manus själv, man får idéer och så lägger man in dem. Det är väldigt lite byråkrati i det hela.

Vad har varit roligast hittills?

– När Loa Falkman, Youngblood, Göteborgsoperan och Charlotte Perelli fick göra en improviserad micromusikal. Loa stod med en liten hatt på huvudet och sjöng att han saknade sina klackskor, det drog jättemycket skratt och var oerhört roligt.

När är Lotta som bäst?

– När det är sådär spontant som under improvisationsmusikalen. Och när det känns levande, jag tycker att vi alla som jobbar med produktionen har blivit bättre på det och vågar tänka bort kamerorna och vända ryggen till.

Ni har tv-sänts sedan 2009 och det har skrivits om att gapet har vuxit i år mellan er och Allsång på Skansen vad gäller tittarsiffror.

– Det är faktiskt så att Lotta på Liseberg har högre tittarsiffror i år än någonsin, så det där beror ju helt på hur man väljer att vinkla det.

Du känner inte av någon konkurrens gentemot Skansen?

Nej. Det är snarare tvärtom att jag och Måns Zelmerlöw peppar varandra och byter tankar och idéer.

Vad ser du fram emot mest av det som är kvar?

– Det ska bli jätteroligt att Lena PH kommer hit, hon har aldrig varit här förut. Sen så har jag fått mail från min ryska fanclub, som jag inte visste att jag hade. De kommer hit nästa gång och jag har lovat att träffa dem efteråt. Det blir spännande.

Hur ser framtiden ut för dig, fortsätter Lotta?

– Ja det gör det. När säsongen är slut blir det lite semester i Österrike. Sen ska jag göra en julshow tillsammans med Christer Sjögren och därefter drar repetitionerna igång för Lotta på Liseberg igen. Jag vet inte hur länge jag kommer att fortsätta, men så länge det är roligt, som man säger.

Att Lotta Engberg fortfarande njuter av allsången, det märks tydligt när hon några minuter före klockan 20 kliver ut i det relativt beskedliga publikhavet (5 400 personer framför stora scenen) och tjötar så där lagom småtyket med en stackars boråsare som lätt förvirrad zoomas in på den stora bildskärmen.

Strax därefter har hon dragit igång kvällens Poveltema med en gungande Far, jag kan inte få upp min kokosnöt, pikat kapellmästaren Curt-Eric Holmquist för hans godisintag och presenterat kvällens första gästartist Sonja Aldén som passar på att framföra sin nya Bobby Ljunggren-stänkare medan tv-tittarna får nöja sig med reklam.

Även Idolbekantingen Andreas Weise (bilden), Ca-roline af Ugglas och Svante Thuresson gästade i går kväll Lotta på Liseberg, den femte av sommarens åtta allsångskvällar.