Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1
I kunskapsekonomin är det konsumentens upplevelse av en produkt som är avgörande och särskiljande. Det är en upplevelse som allt oftare bygger på estetik och kultur, skriver debattören.

Kulturen allt viktigare i kunskapsekonomin

De kulturella och kreativa näringarna spelar en allt viktigare roll och utgör en del av svaren på vår förmåga att möta globaliseringens och kunskapsekonomins utmaningar. Fenomen som diskuteras i Framtidskommissionens första rapport, skriver Eva Bergquist, rapportförfattare och departementsråd på Kulturdepartementet.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Intresset för kultur i Sverige är högt – mycket högt. Olika undersökningar synliggör detta och visar att Sverige ligger i topp när det gäller kulturutövande med 90 procent hos de unga. Svenska dataspel, deckare och svensk musik uppmärksammas världen över, och i kunskapsekonomin spelar de kulturella och kreativa näringarna en allt viktigare roll. Dessa fenomen, som utgör en viktig resursbas, diskuteras i Framtidskommissionens första underlagsutredning ”Är framtiden kulturens re-renässans”. Rapporten presenteras i morgon fredag 10.30, på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.

Kulturella och kreativa näringar är föremål för politiska insatser på lokal, regional och nationell nivå. Sådana insatser syftar till att stödja och synliggöra dessa näringar, men också till att skapa en ökad förståelse för deras betydelse hos mer traditionella näringslivsfrämjande aktörer. Uppmärksamheten bidrar å ena sidan till att lyfta fram kulturen på den politiska dagordningen, men å andra sidan finns en tendens att sätta ett likhetstecken mellan just dessa näringar och hela kultursektorn – när denna i själva verket är så mycket vidare.

En rad positiva effekter

Kultursektorn som helhet saknar i många fall den mätbarhet som de kulturella och kreativa näringarna kan uppvisa. Det fråntar den inte dess betydelse för samhällsutvecklingen. I själva verket kan kulturen vara källa till en rad externa effekter som är viktiga för samhället. Exempelvis handlar det om hur kulturen kan bidra till social sammanhållning, både generellt, över generationsgränser, bakgrund och bostadsort, men också i förhållande till de utlandsfödda svenskarna. Det kan också handla om hur kulturen i skolan bidrar till att kunskapsmålen nås, eller om hur ett levande kulturliv bidrar till att öka stadsdelars attraktivitet och trygghet. Kulturens betydelse för den offentliga diplomatin, välbefinnandet eller regional tillväxt är andra positiva externa effekter som har betydelse för samhällets utveckling.

Ett skäl till att kulturens mindre mätbara effekter inte uppmärksammas fullt ut är sannolikt kulturbegreppets mångtydighet. Nyanserna kan lika gärna handla om vilka former av konstnärliga uttryck som avses, hur dessa finansieras eller om vilka arenor som används. Gränsdragningarna förlorar sin relevans när kulturens roll för samhällets utveckling diskuteras. Det handlar då i stället snarare om att bejaka kultursektorn i hela dess bredd, och att inkludera de nya medierna liksom de förändrade medievanorna. Dessa har åtföljts av en kraftig ökning i audiovisuell kreativitet, nya publikmönster, fördjupad förståelse för konstnärliga processer, och en växande förväntan på delaktighet.

Kunskapsekonomins byggstenar

Symboliska och estetiska värden är också kunskapsekonomins byggstenar. Ett exempel som använts flitigt är hur design och en enstaka kurs i kalligrafi varit oförutsedda men likväl bidragande faktorer till företaget Apples framgångar. I kunskapsekonomin är det konsumentens upplevelse av en produkt som är avgörande och särskiljande. Det är en upplevelse som allt oftare bygger på estetik och kultur.

Kulturen och dess externa effekter utgör en del av svaren på vår förmåga att möta globaliseringens och kunskapsekonomins utmaningar. När vi blickar mot framtiden behöver politiken i högre utsträckning värna och stärka de krafter som kulturen förmedlar – för kreativiteten, den sociala sammanhållningen och välbefinnandet.

Eva Bergquist

rapportförfattare, departementsråd på Kulturdepartementet, styrelseledamot i Thielska Galleriet och tidigare kulturråd vid Sveriges ambassad i Washington 

Bild - 2
Mest läst