Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Kulturbryggan fyller ett tomrum

    Efter femton år har Framtidens kultur delat ut sin sista krona. Tomrummet ska fyllas av Kulturbryggan. Nu börjar den nya organisationen ta form.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Kritiserad av många, prisad av fler. Stiftelsen Framtidens kultur startade sin verksamhet 1994 och blev ett unikum på det fält som utgör den offentliga kulturens ekonomi. Stiftelsens medel kom från de skrotade löntagarfonderna. Det uttalade syftet var att stimulera nytänkande inom kulturområdet och skapa ett alternativ de institutioner som distribuerar de svenska kulturbidragen. Sedan starten har Framtidens kultur delat ut runt 900 miljoner kronor, men 2008 var det slut på bidragen.

    Ersätts av Kulturbryggan

    För att ersätta stiftelsen har regeringen tagit initiativet till Kulturbryggan. Under en försöksperiod förfogar organisationen över 25 miljoner kronor årligen.

    -En av de viktigaste sakerna med Framtidens kultur var oberoendet. Vi har varit helt fristående och vågat satsa riskkapital på bra idéer. Det blir ett tomrum när vi försvinner och nu fyller staten det tomrummet, vilket jag tycker är bra, säger Jonas Anderson.

    Han är vd för Framtidens kultur och satt som ledamot i den statliga Kulturutredningen som presenterades i februari 2009.

    Uppmärksammade projekt

    Mellan 1994 och 2008 har Framtidens kultur stöttat runt 2 600 olika kulturprojekt i hela Sverige. Konsthallen Alma Löv, festivalen Re:orient och Mångkulturellt centrum till de uppmärksammade projekt som fått stöd från stiftelsen.

    I förra veckan utsågs Bo-Erik Gyberg till ordförande för den kommitté som ska leda Kulturbryggan. Precis som Jonas Anderson är han förtjust i begreppet riskkapital. Han hoppas att Kulturbryggan kan utgöra en motpol till det "stelbenta" bidragssystem som byggts upp kring Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Författarfonden.

    Begränsad ekonomi

    Eftersom Framtidens kultur drivits som en stiftelse har de haft stor frihet när de fördelat bidrag och stiftelsens personal har själv kunnat leta efter lämpliga projekt. Mycket pengar lades också på utbildning i kommuner och landsting, men till att följa upp det arbetet räcker inte Kulturbryggans resurser.

    -Det gjorde det möjlighet att hitta intressanta projekt, men samtidigt har det riktats kritik mot att det uppstod personliga bindningar och kotterier. Det gällde att känna någon i kansliet för att få sina pengar. Så kan en stiftelse göra, men en statlig verksamhet måste i stället uppmuntra olika projekt att söka bidrag, säger Bo-Erik Gyberg.

    Han förhoppning är att bygga vidare på de positiva effekter Framtidens kultur har skapat, men han inser Kulturbryggans begränsningar.

    -Det kommer inte vara en stiftelse med det svängrum som Framtidens kultur hade. Men vad det betyder är för tidigt att säga. I direktiven trycker regeringen på vikten av oberoende, säger Bo-Erik Gyberg.