”Vi vill vara och ligga med Spice Girls”

Temat för pjäsen 2 become 1 är en lesbisk fantasi om Spice Girls ur ett fanperspektiv.GP lyckas få ett snack mitt under slutspurten inför urpremiären, en något trött Jonna Ljunggren förklarar hur hon ochLi Engla Molnár Kronlidarbetat frampjäsen.

–Vi är själva väldigtstora Spice Girls-fans. Under deras storhetstid så tillbringade vi mycket tid på våra flickrum och i pjäsen försöker vi återskapa lusten att vilja vara dem,ligga med dem ochvara kompis med dem. Allt var så enormt stark! Vi villåterskapa den frizon som det här flickrummet var för oss och se om man kan få fram den i en scenisk föreställning.

Har ni lyckats?

–Ja, det tycker jag verkligen. Vi har eftersträvatatt bara jobba med människor som inte är män för att få fram flickrummet. Dessutom har viförsöktkomma ifrån att vår, alltså kvinnors och tjejers,sexualitet är till för män. Eftersom vi bara jobbat med icke-män har vi kommit ganska djupt i det.Det känns väldigt kul, säger Jonna Ljunggren.

Hon menar att det känns väldigtfrigörande att stå på scenen de lyckats ta fram. Hon känner sig modig när hon står där.

–Vi visar sådana ärliga känslor.Alla vi jobbat med under processen känner igen sig i det. Många påpekar att det är svårtatt berörakvinnlig sexualitet fri från mansperspektiv. Därför känner jag mig modig som vågar göra det.

Girl power som inte funnits tidigare

Egentligen så var ingen av dramaturgerna medvetna om att det ärSpice Girls 20-årsjubileum i år. Däremot så har arvet efter popgruppen präglat hela deras liv.

–När de lanserades kom de med en girl power som inte funnits på det sättet tidigare. De var feminina samtidigt som de tog så mycket plats och bara gjorde en sån enorm succé. Jag känner att jag inte hade fått den känslan av ett boyband eller en soloartist. Särskilt kombinationen av personer i gruppen gjorde att det blev så otroligt starkt.

Så tillägger hon:

–Visst, de var byggda påstereotyper, men det var ändå en bred variation. Alla ville vara nån, ligga med nån ellerkunde identifiera sig med någon, menar Jonna.

Musiken remixades i Göteborg

Dramaturgduon har valt att jobba med GöteborgsmusikernNiki Yrla. Hennes uppgift blev att ta fram remixar på gamla låtartill föreställningen.

–Egentligen ville de ha en massa remixar, men eftersom jag jobbat parallellt med annat blev det bara ett par stycken, berättar producenten Niki Yrla.

Själv var Niki åtta när Wannabe kom, men hon var inte själv ett fan. Främst för att hon inte gillade refrängerna.

–Jag har alltid haft svårt för glad musik så jag gillade demmest för att alla andra gjorde det. Egentligen gillade jag nog bara introt på Wannabe.Sen var jag så klart lite kär i dem, speciellt Posh Spice. Det var ingen annan av mina vänner som var kär i henne, bara jag,men jag är inte kär i henne längre. Däremot kan jag uppskattavissa låtar nu.

Varför uppskattar dem nu?

–Jag har faktiskt försökt övertala alla mina band att göra en cover på en SpiceGirls-låt, men ingen är på det. Så jag får nog göra den själv. Det vore coolt att göra den med moll. Det är bra melodier och så, men som all90-talspop var den funkig. Jag var inte så förtjust i det, gitarrer och baktakt.Det är lite snubbigt på nåt vis, resonerar Niki Yrla.

Det var en klurigt att få tillremixarna eftersom hon inte fick de enskilda spåren. Spice Girls management var inte så lätta att få tag på.

–Jag har tagit hela låtarna,klippt upp dem och redigerat bort trummorna för att få fram så mycket sång som möjligt. Så trummor som finns måste fylla en funktion, de ville ha suggestivoch tung musik. När jag väl fick till det med ljuden och allt så kändes det så himla grymt.

Niki Yrla har varit med på ett av genrepen. Då fick hon den ultimata bekräftelsen på att hon lyckats.

–Det passade så bra. Det kändes som om jag verkligen levererat det de var ute efter. Musiken passade så bra in i föreställningen. Då önskade jag nästan att jag hunnit göra fler remix, men det gick inte den här gången, avslutar Yrla.

Unik feminism på 90-talet

Spice Girls gjorde ett djupt avtryck i många ungas liv, men betydelsen var kanske inte helt tydlig när gruppen lanserades. Exempelvis fanns de inte med på den förteckning över artister som var betydelsefulla under 90-talet i undertecknads skola. Musikläraren menade att popgruppen inte var en del av musikhistorien, något JonnaLjunggren är kritisk till.

–Jag undrar för det första vad musikläraren säger om det idag. Det är verkligen bevisat att de gjorde ett stort avtryck. Alla i min generation känner och har upplevt så mycket tack vare Spice Girls.

Hon understryker en bredare betydelse än just den musikaliska:

–Den feminismen dekom med på 90-talet var otroligt viktig, speciellt nu i efterhand förstår jag hur stor del den har i i mitt liv. Det känns som att de höll på i hela mitt liv, men det varade bara i två år innan Geri hoppade av. De känns så mycket större i mitt liv, menar Jonna.

GP får lyssna på en av remixarna som används i föreställningen. Den låter mörk och nästan lite trolsk.

–Vi ville ha remixar med mycket vibration och där man kan känna lust. Lust behöver inte vara glädjefylld utan lust kan tendera mer åt kåthet. Så känslan över föreställningen med hjälp av Nikis låtar är att det blir väldigt laddat. Vi vill att publiken ska känna "Borde vi verkligentitta på det här?" På så visvill vi problematisera att de egentligen tittar på ett flickrum som är stängt. Det är svårt att sätta ord på det, men det framgår väldigt tydligt i pjäsen, säger Jonna och skrattar.

Finns det nån chans att man får se föreställningen om man bor i Göteborg?

–Både jag och Li bodde i Göteborg innan. Vi var verksamma och jobbade där. Vi vill väldigt gärna komma tillbaka. Helst vill vi återvända med den här föreställningen, det är så många i Göteborg som peppar på den. Vi ska försöka få tag på nåt ställe så vi kan spela den i Göteborgför den behövs på fler ställen än i Stockholm. Göteborg ligger oss särskilt varmt om hjärtateftersom vi bott där.

Cecilia Vaccari

cecilia.vaccari@gp.se