French Quarters, centrum för New Orleans jazzklubbar och Mardi Gras, hör till de som nästan helt klarade sig undan översvämningarna efter orkanen Katrina.
- Ingen slump, menar Michael Williams som bott på Chartres Street i omgångar under 40 år.
- Bienville (stans grundläggare) visste vad han gjorde.
De klassiska nöjeskvarteren är högt belägna jämfört med stora delar av övriga stan. Fem dagar efter Katrina låg kvarteren torra men helt öde med enstaka patrullerande privata vaktstyrkor. Skyltar, tak och gatulyktor slogs sönder av vinden och kringflygande prylar. Tegelpannor, plastpåsar, kablar och grus täckte gatorna. Skygga hundar och katter springer eller haltar omkring vilset.
Några dagar senare rör sig poliser, nationalgardister och fallskärmssoldater på de röjda gatorna dagtid. Nöjelivets pulsåder, Bourbon Street, ligger fortfarande helt öde förutom städare och vakter som flashar sina vapen. På parallellgatan Toulose Street har någon öppnat en bar. I alla fall dörren.
- Välkommen in! ropar barägaren inifrån.
- Inga kalla öl men du kan hänga här så länge du vill, säger mannen.
Vatten, avlopp och el saknas sedan orkanen men många invånare har varit med förr och lagrat vatten och mat för flera dagar. Michael Williams och hans mamma börjar ändå längta efter något färskt att äta.
- Jag ska ta en promenad och köpa lite grejer i morgon, säger Williams som inte sett på tv sedan strömmen gick. Närmaste tomat i en affär finns 13 mil bort i södra Baton Rouge.
När Williams inser katastrofens omfattning lite bättre säger han att stan ändå kommer att vara sig lik inom kort. Allt som behövs, menar han, är vatten, avlopp och el. För de franska kvarterens del stämmer det säkert även om en del hus har haft inbrott och folk är skjutna på gatorna.
- I natt sköt någon en kvinna i gathörnet där, pekar Williams granne Jacke Jones på korsningen Ursuline Avenue och Chartres Street.
Men av just den tragedin och kaoset som härskade på gatorna för några dagar sedan syns inget dagtid nu. Louisiana kommer också medvetet att satsa på marknadsföring och lobbying för att återupprätta ryktet som paradiset för nöjeslystna gourmander och jazzälskare. Bland annat går ett av konferensinslagen på pågående Torontos internationella filmfestival ut på att sälja in Louisiana som inspelningsplats för filmer. "Vi kommer tillbaka starkare än någonsin", repeterar de lokala politikerna, radiopratarna, tv-reportrarna och kolumnisterna gång på gång.
Och hur gick det med eftermiddagspilsnern för den hemlöse mannen?
Poliserna, som för övrigt kommer från Texas och "aldrig varit i den här storstan förut", återkom och rapporterade till sheriffen:
- Han hällde ut dem själv på gatan. Ville inte unna oss det nöjet.
