De unga rösterna ekar förväntansfullt ientréhallen hos Teater Jaguar. Den uppspelta stämningen har varit Jaguars vardagsverklighet i 25 år. Det är en ansenlig tid för en liten fri grupp. Att fira jubileet med en produktion som fått namnet Meningen med allt kan tyckas symboliskt utmanande. Men det är ingen självbespegling, som vanligt har Jaguar blicken riktad mot sin publik, de unga.
Louise Juliusson väntar ut premiärklassen som aktivt letar efter de optimala sittplatserna. Lugn och ro, ingen hets, Jaguar tilltalar publiken nyfiket och rakt, skådespelarna skapar en blandning av trygghet och öppningar mot det oväntade. Det är en tillgång som uppsättningarna lever på även när de svajar i form och innehåll.
Meningen med allt är en rad små sketcher som vill ställa stora frågor om livet. Någon manusansvarig anges inte, kollektivet filosoferar under ledning av regissören Åsa Gustafsson. Det blir för löst ikanten, men ingen undgår att funderingarna – och att tänka själv – är viktigare än svaren.
Louise Juliusson baxar fram en hög böcker och ger en engagerad lektion i vad filosofi kan vara. Emil Klingvall, Torben Kulin och Brita Lindgren ansluter. Kvartetten är klädd i färgglada, vardagsenkla kostymer. En form av ramhandling samlar dem i ett väntrum dit de kallats. Vad de väntar på och varför hör till de svävande situationer i tillvaron som Jaguar vill visa. Livets frågor strösslas, högt och lågt. Vardagsverklighet blandas med saga.
Fyra talarstolar är replipunkter när ensemblen drar på lösskäggen och river av Anders Rimpis musik. Veera Suvalo Grimbergs koreografier har skådespelarna svårare att integrera.
Skägget gör inte filosofen, säger Teater Jaguar. Men för de slätkindade barnen i mellanåldrarna öppnar sig världen och livet. Meningen med allt ger dem välvilligt bränsle till fortsatta frågor.
