Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    1/7

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Stina Velocette hyllas för sin skiva på svenska

    Med reggaeduon Serengeti uppfyllde Stina Velocette drömmen om att turnera utomlands. Men suget efter att skriva på svenska fanns där. Nu släpper hon solodebuten Motljus.

    Redan förra året, när Stina Velocette släppte de första singlarna med svenska texter, fick hon en massiv våg av positiva reaktioner i sociala medier.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    LÄS OCKSÅ: GP:s recension "Ett skönt soundtrack till våren"

    Människor skrev att de kände igen sig i låtarna, som Rutorna nere – om att lyckas lämna ett destruktivt förhållande och Jag har dig – om att våga vara nyfiken i mötet med ny människa trots tidigare svåra erfarenheter.
    - Det är mest kvinnor som har skrivit, men även killar. En kille skrev "Jag är killen i låten och nu vet jag vad jag ska göra, jag måste släppa henne fri". Det var modigt av honom, säger Stina Velocette.

    Tatuerade in låttitel

    En kvinna berättade att hon hade tatuerat in låttiteln Rutorna nere efter att hon lyckats lämnat en man som misshandlat henne.
    - Det var väldigt starkt. Jag vill att det ska vara bra melodier och feta beats, men det viktigaste är att man känner något.
    Vi ses i hennes studio i ett av Majornas många gamla trähus. Här delar hon utrymmet med kompisen och kollegan Matilda Sjöström, känd från duon Steget. De har varsin studio bredvid varandra med ett fönster emellan.

    "Jag har inte velat stressa någonting"

    Stina Velocette ursäktar sig för att det kanske är lite instängt och öppnar ett fönster i den luftigaste och mest välordnade studio vi sett. Dessutom har den kakelugn.
    Här har hon suttit och jobbat med låtarna på Motljus under de senaste två åren. Först var planen att släppa EP:n i höstas, sedan valde hon att jobba igenom den ett varv till.

    - Jag har inte velat stressa någonting, så har det varit tidigare i mina band, att man velat få ut album så fort som möjligt. Nu i mitt soloprojekt har det fått ta den tid det behöver.

    Turnerade i elva länder

    På väggen sitter en stor anslagstavla, en "wall of fame" om man så vill, med tidningsurklipp där det går att följa karriären, som är rätt lång och oftast har varit samarbeten med andra.

    Flest klipp handlar om Serengeti, som hon hade med Liza Mukasa.
    - Vår dröm var att nå ut och spela utomlands och det gjorde vi. Vi turnerade i elva länder och när vi spelade som mest var vi borta i 100 dagar på ett år.

    Men längtan efter att få skriva på svenska fanns alltid där.
    - Det hade jag inte gjort sedan min första grupp Äkta kärlek. När så Serengeti tog en paus blev det först några månaders vakuum för mig, innan jag bestämde mig för att utnyttja möjligheten att göra det här som jag velat så länge.

    Fått namn efter en motorcykel

    Tidigare har hon haft artistnamn som Zany Lou och Mästerkatten, nu är det andranamnet Velocette som gäller.

    - Det kommer från en engelsk motorcykel. Jag växte upp med en pappa som alltid körde motorcykel, när jag var liten hade vi sidovagn i stället för bil. När jag funderade på vad jag skulle heta som soloartist sa en kompis "du har ju redan det namnet". Och så blev det.

    Producerad tillsammans med Kapten Röd

    Helt ensam har hon inte varit den här gången heller. Skivan är producerad tillsammans med Kapten Röd.
    - Vi har i många år pratat om att vi skulle göra en r'n'b-platta på svenska. Så la han ett gäng beats-skisser som jag lyssnade på och jobbade vidare med. Låtarna skriver jag ofta när jag är ute och promenerar, eller hemma på kvällen när barnen sover.
     

    Är det inte svårt att skriva på svenska utan att bli klyschig?
    - Nej, jag tycker inte det är så svårt. Visst, på engelska kan man lättare komma undan med klyschor, på svenska döms man hårdare, man måste vässa pennan lite mer. Det är bra, jag vill att varje rad ska kännas genomtänkt.