Instruktionen från presstaben är mycket tydlig: Använd absolut inga gimmicks. Hm, vänta nu? Har folk för vana att skoja till det i intervjusituationer med Aaron Sorkin? Kanaliserar filmjournalister sin inre Tom Cruise och utbrister ”I want the truth” efter en intervjufråga och hoppas att han ska bolla tillbaka med Jack Nicholsons aggressiva paradreplik ”You can't handle the truth”? Eller insisterar de på att han ska ta sin kaffekopp och göra intervjun gående genom korridorerna?
Oväntad hjälte
Tanken svindlar precis innan Aaron Sorkin fattar telefonen från pressträffen för pokerdramat "Molly's game" i London. Han har skrivit manus, baserat på boken med samma namn, och debuterar dessutom som regissör.
- Det var producenterna som uppmuntrade mig att göra det själv. Och eftersom jag insåg att det fanns en möjlig dragningskraft åt de mer spektakulära elementen i berättelsen – det glammiga Hollywood, dekadensen och alla kända namn – så ville jag skydda det som lockade mig, nämligen en oväntad hjältes resa.
"Molly's game" bygger på den så kallade pokerprinsessan Molly Blooms liv. Hon anordnade avancerade pokertävlingar för de rika och berömda, först i Hollywood och sedan i New York. Länge höll hon sig inom lagens råmärken men började tänja gränserna efter några år. Filmen inleds med ett stort FBI-tillslag och berättar sedan hela historien i tillbakablickar samtidigt som Molly Bloom (Jessica Chastain) förbereder sig för rättegång tillsammans med den motvillige advokaten Charley Jaffey (Idris Elba).
- Jag träffade Molly och blev helt knockad av hennes story. Hennes bok var bara toppen av isberget och när vi hade träffats i över ett halvår kände jag att jag bara måste göra den här filmen, säger Aaron Sorkin.
Komplex roll
Aaron Sorkin har under sin karriär blivit kritiserad för sexism och att skriva kvinnoroller vars primära uppgift oftast har varit att, efter en lagom mängd screwballaktigt munhuggande, bli kär i den mer nyanserade manliga huvudrollen. Men i "Molly's game" verkar Sorkin ha bestämt sig för att skapa en komplex kvinnlig rolllfigur. Och uppfriskande nog är hennes romantiska relationer från boken strukna i filmen.
- Du är inte den första som har noterat det. Det är lustigt, jag har ju skrivit historier, som med Tom Cruise i "På heder och samvete" eller "Moneyball" med Brad Pitt, där de rollfigurerna inte har någon relation, men ingen har anmärkt på det.
TT: Det är väl det som är poängen, att hon blir behandlad som vilken rollfigur som helst och inte i relation till en man.
- Ja, det var det bästa för dramat, hennes relationer förde inte storyn framåt. Det är Aristoteles gamla dramaregler, de är äldre än kristendomen och de enda regler jag bryr mig om.
Livet kontra konsten
Någon tid att fördjupa resonemanget eller att reda ut gimmick-frågan hinns tyvärr inte med under den korta, hårt styrda, intervjutiden. Däremot medger Aaron Sorkin att han i sitt eget liv kan uppleva en viss press på att framstå som lika välartikulerad och kvicktänkt som sina rollfigurer.
- Jag tror att folk generellt blir besvikna när de träffar mig. Jag är inte i närheten av lika smart som de personer jag skriver om.
TT: Uppstår situationer där du önskar att du kunde gå tillbaka i tiden och formulera dig bättre?
- Absolut, folk pratar inte som i skriven dialog i verkligheten och vi ser aldrig så bra ut som vi gör i konsten. Men det är okej, jag gillar både livet och konsten. Men jag kan bara existera i livet.
Fakta: "Molly's game"
Manus och regi: Aaron Sorkin
Bygger på: Boken "Molly's game", skriven av Molly Bloom.
Skådespelare: Jessica Chastain, Idris Elba, Kevin Costner med flera.
Handling: Molly Bloom var en gång i tiden skidåkare på väg mot OS. Men ödet ville annorlunda och när hon ramlar in i pokervärlden i Los Angeles föds en ny karriärväg. Innan hon blir gripen, som hon hävdar på falska grunder, har hon stigit i rang och anordnar exklusiva pokerspel för samhällets toppskick.
Premiär: 19 januari 2018.
