Pascalidou utmanar fördomar om romer

Alexandra Pascalidou utmanar både sina egna och våra fördomar med dokumentärserien Vi kallas tiggare. Under ett år har hon följt en grupp rumänska romer i Borås.

ANNONS
|

- Jag har hamnat på middagar som fullkomligt spårat ur för att den här frågan har varit en sådan vattendelare. Folk tycker att det är mer synd om oss som tvingas se dem än om dem som tvingas genomleva den här misären och förödmjukelsen, säger Alexandra Pascalidou.

Hon har ett stort engagemang i människorättsfrågor och lång erfarenhet av att leda program som handlar om utsatta EU-medborgare. I den nya dokumentärserien Vi kallas tiggare vill hon komma bakom kulisserna, bortom klichébilder och fördomar om fattiga romer som tigger. Metoden: Att prata med dem.

- Jag villa försöka skala bort allt det politiska och polariserade och ta mig in till kärnan och höra, se och försöka förstå de här människorna. Det är public service kärna - att göra människor till huvudpersoner i sin egen historia.

ANNONS

I kvällens premiär får vi träffa Flori som blivit förskjuten av sin familj för att hon har gift sig med en rom, Mihai som letar jobb och skäms inför sina barn när han i stället måste tigga och Bella som sover på en offentlig toalett.

Vi får också träffa svenska eldsjälar som efter bästa förmåga försöker hjälpa sina medmänniskor, som Siinto, som upplåter sin tomt åt ett 30-tal rumänska romer. Eller affärsmannen Pierre, som skjutsar tiggare i sin Porsche.

De har alla en sak gemensamt: De finns i Borås.

Varför valde ni att filma i Borås?

- Människorna som tigger finns i varenda liten stad i Sverige nuförtiden, så det är inte något storstadsfenomen utan något som berör alla.

Alexandra Pascalidou menar att språkförbistringen bidrar till fördomar och rädslor. Hon hade själv stor hjälp av att hon kan rumänska, vilket kommer sig av att hon är född i Rumänien.

Familjen flyttade tidigt till Grekland, men föräldrarna använde rumänska när de ville prata hemligheter, vilket såklart fick dottern att spetsa öronen och snabbt lära sig språket. Rumänskan blev en murbräcka för att vinna romernas förtroende.

- Vid något tillfälle hade vi med oss tolk, men man kommer närmare när man pratar själv, även om min rumänska är usel. Det var faktiskt ganska lätt att bli insläppt, de har enorm humor mitt i allt det svåra.

ANNONS

Vilken var din egen största fördom om romer?

- Min största fördom var att jag inte hade några fördomar. Jag växte upp med romska grannar och när de hade tvättat var tvättstugan renast, man ville alltid ha tvättstugan efter dem.

I serien får vi också höra svenska romer som luftar sin oro över att människorna som tigger skämmer ut alla romer.

- De menar att deras samhällsstatus är så skör att när de till slut har tagit sig ett pinnhål upp så kommer andra romer och drar ner dem.

Klippte ni bort något för att inte framställa personer i dålig dager?

- Nej, nej, nej. De framställs i alla möjliga dagrar. Vi är inte ute efter att retuschera eller försköna eller förstärka något av detta.Det finns ingen agenda i det här programmet. Det är ingen tredelad serie med målet att alla ska älska tiggare. Vi har en stor grupp, de är helt olika sinsemellan, det är komplext, precis som livet.

Vad hoppas du att tittarna får med sig från programmet?

- Jag tänker att de ska ta chansen att öppna sina sinnen, inte för att ändra åsikt, men kanske för att försöka förstå. De behöver inte bli volontärarbetare, bara de ser och hör vad de här människorna har att berätta.

ANNONS

Vi kallas tiggare:

Blir det bättre om jag ger en peng i muggen eller borde jag låta bli?Det är en av frågorna som tas upp i den tredelade dokumentärserien Vi kallas tiggare.

Serien leds av:Alexandra Pascalidou, som har följt ett antal romer som lever som tiggare i Borås.

Sänds: På torsdagar 21.00 i SVT, med start i kväll.

ANNONS