Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Baard Henrikssen

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Osentimentalt om livets rop på mer

En moders död och en författares alkoholism står i centrum i Niels Fredrik Dahls Mor om natten, en bok som inte väjer för att skildra självbedrägeriet.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

Roman

Mor om natten

Niels Fredrik Dahl

Natur och Kultur

Översättare: Stephen Farran-Lee

Den sanna berättelsen om oss själva är antagligen inte den vi tror. Ifall den ens existerar i singular. Under en promenad i Mor om natten berättar författaren för sin fru, också hon författare, om den bok han vill skriva om sina föräldrar. Det är en historia med episka ambitioner. Hon föreslår att han istället ska skriva om sin mor, tiden före och efter hennes död. Det snöar, de har stannat, författaren vet inte vad han ska säga, han säger: ”Du har för lite kläder på dig”. Hon säger, nej, ”Det är du som har för lite kläder på dig.”

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Niels Fredrik Dahl, född 1957, är en norsk författare och dramatiker, gift med Linn Ullmann. "Mor om natten är en sorgebok som inte väjer för att skildra det smutsiga i självbedrägeriet, och visar hur svårt det kan vara att tala med dem vi har närmast i våra liv", skriver Martin Engberg. Bild: Baard Henrikssen

Mor om natten är boken om moderns död, men också författarens alkoholism. De utsvälta relationerna. Mammans depression under författarens uppväxt. Pappan. Det kunde ha varit ett tema för mycket på drygt tvåhundra sidor, men allt hänger förstås ihop, utan att bindas samman med tvärsäkra påståenden om skuldfördelningen. Niels Fredrik Dahl skriver osentimentalt om livets rop efter mer, mer, mer, som ekar både i mor och son. Stephen Farran-Lee har översatt och lyckats väl med yrkets paradtrick att göra sitt arbete i det närmaste osynligt.

Det kan vara svårt att se sig själv i vitögat – lättare att se sig själv i andra och andra genom sig själv. Författaren är öppen med hur han konstruerat bilden av modern: ”Jag har, om sanningen ska fram, varit tvungen att bygga upp henne av olika bitar som är utklippta och hopklistrade”. Till hjälp har han den ”nattbok” modern skrev ned sin förtvivlan i. Ändå är minnet bedrägligt. Självmytologiseringen har skapat en identitet av alkoholismen. ”Men jag kommer alltid att dricka” hävdar författaren och det första han säger sig minnas är hur han sitter i sin mors knä och stjäl vin ur hennes glas. I själva verket, visar boken, är drickandet en mekanism som inte behöver mer än ett glas till maten för att på nytt ta fart. De på natten i smyg tömda flaskorna kastas ut genom fönstret på det mjuka gräset för att dagen efter gömmas i bilen. Det enda hoppet, tycks – trots flyktförsök in i otroheten – vara relationen till frun, det ”du” texten riktar sig till.

Mor om natten är en sorgebok som inte väjer för att skildra det smutsiga i självbedrägeriet, och visar hur svårt det kan vara att tala med dem vi har närmast i våra liv. Dem vi kanske borde tala mest med. Det är en tunt klädd bok som inte viker med blicken.

LÄS MER: GP recenserar Niels Fredrik Dahls Förra sommaren