Göteborgsbandet Farvel, med sångerskan Isabel Sörling i spetsen, har spelat in sitt tredje album på en gård som heter Östtomta, i Värmland, där basisten, Alfred Lorinius, har sina rötter. Ljud från omgivningarna kan höras, vagt, i några sekvenser.
Låtarna heter saker som dagg, myr och mull, men jag upplever musiken som teknologisk, nästan vetenskaplig i sin jakt på ljud och uttryck. Improvisation är bandets ledstjärna och det är musik som oavbrutet söker sig fram. Jazzen är en av flera byggstenar.
Det konturlösa och obestämda i soundet lockar samtidigt som jag saknar ögonblicken när musiken helt obekymrat lyfter och svävar iväg.