Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

1/2

Kendrick Lamar väljer ett mjukare tonfall

Kendrick Lamar är så begåvad att han får allt att låta lätt.

Skivor

Hiphop
Kendrick Lamar
Damn
(Interscope/Universal)
 

Kendrick Lamar har de senaste åren blivit en ikon av sin tid, med sin mångsidighet och sina substantiella texter. Han är en av dem som stakar ut nya vägar, samtidigt bär han ständigt med sig historien, både musikens och samhällets. När Lamar släpper album är det därför en musikhändelse med ovanlig dignitet. 

Damn är inte lika tydligt skuren som till exempel To pimp a butterfly, utan ligger faktiskt ganska långt ifrån den politiska skärpa som var en av de faktorer som gjorde Kendrick Lamar till Kendrick Lamar med massorna. 

Musiken drar åt renlärig hiphoptraditionalism, och låter ibland som hämtad från mitten av 90-talet. Samtidigt är Lamar oförutsägbar. Han går från rader som spottas ut i vrede, till att låta som Outkast, till att den ständigt bakomliggande jazzen skiner fram, till mild 70-talssoul i skarvarna. Kärlek och självtvivel parallellt med lust och skryt. Så genomgående mänskligt. Och så är han tillräckligt tekniskt begåvad för att alltihop ska låta lätt, utan ansträngning.

Kendrick Lamar är poet, berättare och ledarfigur i ett. Tilltalet på Damn är överlag mjukare, mer lättillgängligt, än tidigare, även om DNA med sina hårda verbala slag är albumets bästa stund. 

Se mer från - Skivor V16
Mest läst