Dags för Brent Cobb att glänsa

Det var en sorglig tillställning för familjen. Även för Brent Cobb. Samtidigt var det som att vinna högsta vinsten på lotteri.

Släkten hade samlats för att begrava Brent Cobbs gammelfaster Christine och mitt emot honom stod en äldre kusin som han aldrig hade sett förut. Kusinen som hette Dave Cobb hade växt upp i Savannah och visade sig nu arbeta som musikproducent i Los Angeles.

Där stod Brent Cobb, en fjunig 17-åring med sina hembrända countrysånger på en skiva i fickan, och pratade med killen som nyss hade producerat Shooter Jennings uppmärksammade debutalbum.

Snart nog hade Dave Cobb bjudit in sin talangfulle kusin till Los Angeles, och Brent Cobb hade inget emot att lämna familjehemmet i sömniga Ellaville, Georgia, för att söka lyckan i LA.

Flyttade hem

- Jag slet hårt i två år och försökte verkligen, men det funkade inget vidare.

Vad hände?

- Jag vet inte riktigt. Dave hjälpte mig att spela in och släppa ett album som båda blev väldigt nöjda med, och som alla därhemma i Ellaville tyckte om, men det räcker ju inte. Jag antar att det var dålig tajming helt enkelt.

Det var för drygt tio år sedan och Brent Cobb återvände hem till Georgia, uppgiven och frustrerad.

Drog till Nashville

- Jag ville inte ge upp musiken, drömmen om att slå igenom fanns kvar, så efter ett tag flyttade jag till Nashville och började jobba som låtskrivare.

I en stad där varenda servitris och bartender egentligen är en singer/songwriter - fackföreningen The Nashville Songwriters Association har drygt femtusen medlemmar - där gick det mycket bättre. När storstjärnan Luke Bryant valde att spela in en av hans låtar öppnades många dörrar, och när Miranda Lambert lite senare fick en hit med hans låt Old shit tog skrivarkarriären fart på allvar.

Åren gick och långsamt växte tanken på att göra något eget, att skriva för sig själv och kanske spela in ännu en skiva.

Medan Brent Cobb slipade sina färdigheter som låtskrivare i Nashville växte Dave Cobbs rykte som producent i Los Angeles. Efter att ha jobbat med Sturgill Simpsons genombrottsalbum Metamodern sounds in country music, Chris Stapletons Grammybelönade album Traveller och Jason Isbells båda senaste plattor så ville han sätta tänderna i sin lillkusins låtar.

"Punk-ass cousin"

- (skratt) Nu vill jag göra en skiva med dig, my punk-ass cousin, ringde han en dag och sade.

Sagt och gjort. Resultatet blev det hyllade albumet Shine on rainy day som släpptes i höstas och som Brent Cobb har turnerat med sedan dess.

När GP träffar Brent Cobb ska han strax göra ett av sina nio gig på South by Southwest (SXSW) i Austin. Den här gången inne på The Blackheart på Rainey Street, en lite avsides belägen men väldigt mysig bourbonbar i centrala Austin där även Garland Jeffreys, Nicole Atkins, Andrew Combs, Hurray for the Riff Raff och svenska Baskery har spelat.

Kvällen före var Brent Cobb också en av de hyllade och handplockade artister som uppträdde hemma på Willie Nelsons ranch strax utanför Austin, och han tycks fortfarande tagen av upplevelsen.

Träffade Willie

- Ja herregud vilken grej! Alla i publiken verkade sjunga med i mina sånger. Nikki Lane och Margo Price som jag tycker är helt grymma var där, och Willie såklart, kungen! It was awesome, man ...

Då Brent Cobb känner Willie Nelsons son Lukas hade han träffat Willie Nelson redan för ett par år sedan.

- Jag fick kliva på i Willies turnébuss medan han stod där och stekte ägg, och det var precis som att träffa min farfar. Hur avspänt som helst.

TEXT

Jan Andersson

jan.andersson@gp.se