Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Efter kraschen 2008 räddades bankerna med enorma överföringar från skattebetalarna. Paul Mason menar att olika former av tvång och subventioner är den enda möjligheten för stater och företag som vill skydda kapitalismen.

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Mason vågar formulera en helt ny bild

    Paul Mason vågar tänka bortom kapitalismen. Han törs formulera en helt ny bild av en rättvis och hållbar värld. Något av det mest upplyftande jag läst på länge, skriver Mattias Hagberg.

    Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

    Bok

    Sakprosa
    Paul Mason 
    Postkapitalism 
    Översättning: Joachim Retzlaff 
    Ordfront
     

    Idag är det lättare att föreställa sig jordens undergång än kapitalismens slut. Orden tillhör den amerikanske litteraturkritikern och samhällsteoretikern Frederic Jameson och de syftar på vänsterns nederlag efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens sammanbrott. 
    Trots att kapitalismen har befunnit sig i kris ända sedan sjuttiotalet är det få som idag försöker tänka bortom dagens ordning. I den offentliga debatten har kapitalismen förvandlats till ett naturgivet system, något som alltid funnits och som alltid kommer att finnas. Det är synd. Särskilt eftersom föreställningen om kapitalismen som ett evigt tillstånd begränsar alla möjligheter att skapa föreställningar om samhället och framtiden. 
    Just därför är det en befrielse att läsa den brittiske ekonomijournalisten Paul Masons bok Postkapitalism – vår gemensamma framtid, som nu finns i svensk översättning. 

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Mellan Karl Marx och Naomi Klein

    Paul Mason har skrivit något så ovanligt som en teoretisk utläggning om kapitalismens undergång som är lätt och underhållande att läsa. Boken befinner sig någonstans mitt emellan Karl Marx och Naomi Klein. 

    Paul Masons tes är enkel. Den digitala tekniken håller på att spränga dagens ekonomiska ramar. Eller annorlunda uttryckt: När samhällets produktivkrafter utvecklas till en viss nivå, hamnar de oundvikligen i motsättning till rådande produktionsförhållanden, med en samhällelig omvandling som följd. 

    Paul Mason beskriver övertygande hur digitaliseringen förändrar möjligheterna att upprätthålla en kapitalistisk ekonomi. Information kan i princip kopieras gratis och kostnaderna för allt fler varor sjunker därför mot noll. Detta samtidigt som den nya tekniken minskar behovet av arbete, suddar ut gränserna mellan jobb och fritid och löser upp förhållandet mellan anställning och lön. 

    Systemet faller oundvikligen samman

    Marknaden kräver knapphet för att fungera. Därför faller systemet oundvikligen samman när allt fler varor och tjänster kan produceras utan någon egentlig kostnad. Den enda möjligheten som återstår för stater och företag som vill skydda kapitalismen, det vill säga profiten, är olika former av tvång och subventioner. Finansmarknaden hålls i gång med gåvor från det offentliga, arbetsmarknaden stimuleras med skattelättnader och krav på arbetsplikt och konsumtionsvaror skyddas med monopol och licenser. 

    Det räcker att kasta en snabb blick på världen efter kraschen 2008 för att förstå att det ligger en hel del i Paul Masons beskrivning. Då räddade det offentliga bankerna med enorma överföringar från skattebetalarna, samtidigt som arbetsmarknaden hölls i gång med nya onödiga jobb. Allt detta medan besparingar till följd av automatisering och digitalisering blev till vinster åt storföretag, enbart för att de tilläts ha ensamrätt på sin teknik.  

    En postkapitalistisk vision

    Mot denna gamla och sönderfallande värld, präglad av tvång och monopol, ställer Paul Mason en postkapitalistisk vision. Under trycket av flera parallella kriser, som klimat- och befolkningskris, ser han en ny värld ta form. Det är en värld präglad av frivilligt samarbete där modellen framför andra är Wikipedia. Han skriver om ”kollaborativ produktion”, alltså frivilliga sammanslutningar som använder nätverksteknik för att producera varor och tjänster som är gratis och delade. 

    Det är en vacker bild av framtiden. Wikipedia är onekligen en av världshistoriens mest fantasieggande organisationer; ett världsomspännande nätverk av frivilligarbetare som producerar gratis nytta. 

    Samtidigt känns exemplet med Wikipedia och andra liknande nätverksföreningar lite futtigt i sammanhanget. Paul Mason vill ju trots allt få oss att se hur en helt ny samhällsordning kan ta form. Han vill inget mindre än att beskriva en förändring lika omvälvande som en gång övergången från feodalism till kapitalism. 

    Vågar gå bortom dagens ordning

    Känslan mot slutet av Postkapitalism är därför att han lägger alltför stor vikt vid den digitala tekniken. Vid tangentbordet är det lätt att glömma den fysiska världen, med allt vad den innehåller: ungar som ska uppfostras, infrastruktur som ska underhållas, bostäder som ska byggas, mat som ska produceras, bränder som ska släckas. 

    Trots detta är Postkapitalism något av det mest upplyftande jag läst på länge. Paul Mason vågar tänka bortom kapitalismen. Han vågar formulera en helt ny bild av en rättvis och hållbar värld. Det, i sig, är ingen liten sak. Tvärtom. Med dagens allt dystrare samhällsklimat behöver vi fler personer som Paul Mason. Skribenter och teoretiker som vågar gå bortom dagens ordning och beskriva en framtid som inte bara bygger på nostalgiskt tillbakablickande.