Möt Förintelsens överlevare som hologram

Till en början känns det konstigt att kasta ur sig frågor mot en person på en tv-skärm men Pinchas Gutter svarar vältaligt och målande på engelska. Den fåniga känslan inför att tala med en dator försvinner snart liksom den barnsliga upphetsningen över att tekniken faktiskt fungerar.

Med konkreta detaljer berättar Gutter hur en dag i koncentrationslägret kunde se ut.

- De gav oss en kopp med så kallat kaffe, det var gjort av ekollon eller torkade löv, det såg ut som smutsigt vatten men det var varmt och man drack det.

En fråga som "har du haft ett lyckligt liv?" förstår han först inte. Men när den omformuleras till "Är du lycklig i dag?" kan Pinchas Gutter svara och berätta att han känt lycka vid barns och barnbarns födslar samt under semestrar som fått honom att minnas tiden före kriget i Polen.

- Ofta är jag ledsen – när jag tänker på vad som hände är jag ledsen.

Tolv års vittnesmål

"Speaking memories – Förintelsens sista vittnen" heter utställningen som nu visas på Historiska museet i Stockholm och som omfattar inte bara vittnesmål från överlevande som hamnade i Sverige utan också de sammanlagt 55000 vittnesmål på 43 språk, som finns i arkivet hos amerikanska USC Shoah Foundation, en organisation som startades av regissören Steven Spielberg efter att han spelat in "Schindlers list".

På Historiska finns just nu ett litet skrivbord med en dator där alla vittnesmålen är sökbara utifrån många olika parametrar, exempelvis de svenska städer som av någon anledning nämns under intervjuerna. Det är bara att sätta på sig hörlurarna.

Att lyssna igenom hela materialet skulle ta tolv år för den som är vaken dygnet runt.

Men på museet i Stockholm finns också den interaktiva installation där besökarna själva får ställa frågor till än så länge två av de överlevande, ett resultat av ett intensivt arbete som just nu pågår på Shoah Foundation för att levandegöra vittnesmålen med hjälp av modern teknik. För att kunna göra den här typen av hologram krävs att respektive överlevare filmas med 3D-kameror och svarar på en ofattbar mängd frågor.

Publikt intresse

Upprinnelsen till utställningen på Historiska museet är det stora publika intresse som visade sig finnas för föreningen Judisk kulturs seminarieserie "Speaking memories", med överlevande i Sverige som under flera år har kommit till museet och berättat.

Några av dem, som Hédi Fried, och Mitek Grocher, är nu inkluderade i utställningen, bland annat via porträtt och kortfattade presentationer på en skärmutställning. Adèle Schreiber och Livia Fränkel berättar också via en videoinspelning om vad som hände när de kom till Sverige efter krigsslutet, och om tillvaron i flyktinglägret på Lovö i Drottningholm.

Historiska, i grunden ett föremålsbaserat museum, visar också bland annat en väska och en egentillverkad träsked, inlån från museet i Auchwitz-Birkenau, men också ett stort vackert skåp för Torahrullar.

"Gammalt virke"

Skåpet överlevde Kristallnatten i Hamburg. Den tyske rabbinen hade vänner i Sverige och såg till att det blev smugglat som "gammalt virke" till synagogan Adat Jeschurun i Stockholm.

Historiska museets chef Katherine Hauptman ser utställningen som en självklar del av svensk historia.

- Det här är gemensam historia för Europa, Sverige och världen. Det är viktigt att inkorporera den här på museet, den hör ihop med allt det andra, med alla viktiga skeenden.