Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

marie

Livet är dagen som den kommer

Marie Fredriksson fortsätter att ta försiktiga steg ut i den offentlighet hon säger sig ha saknat. På söndagen avslutas hennes första konstutställning och en skiva med svenska texter tar sakteliga form.
När den kommer är ointressant. Det finns inte plats för någon press i Marie Fredrikssons vardag. Den handlar i stället om lust eller stillhet, om att leva för dagen. Att njuta av det som är. Det kan låta som en klyscha, men har man åkt på en sådan smäll som hon har gjort så får allt innebörd. Då finns inte utrymme för tomma ord, då omvälvs alla perspektiv och värderingar.
- Totalt. Man lär sig uppskatta och ta vara på det lilla. Bara att ta en promenad i höstsolens färger är stort. Jag är helt enkelt lycklig för att jag lever.

Tre tunga år har gått sedan hjärntumören upptäcktes, sjukdomseländet som hon kallar det. Hon har ingen större lust att tala om det som varit - hon vill vara här, nu och se ljust på framtiden. Men tiden bakom har präglat tiden som är. Som med målandet.

Vid sidan av musiken och sången har Marie Fredriksson alltid målat och tecknat. Även om det funnits tankar på att visa verken så har det stannat där.

Men under arbetet med skivan The change där Marie Fredriksson naket och nära sjöng om den svåra tiden, så hände något.
- Det var som om musiken lockade fram teckningarna, att den krävde uttrycken som sällskap.

Med kolpenna tecknade hon bilderna till skivans konvolut - sedan har det fortsatt.
- Jag ritar hela tiden, tecknandet sätter mig i ett tillstånd av total frihet. Det är underbart att så kraftfullt försvinna in i något. Jag bara öser på.

Ytterligare ett steg togs med utställningen After the change som hade vernissage i Stockholm för en dryg vecka sedan. Hon trädde över en ny gräns, fick ytterligare en konstnärlig dimension.
- Utställningen är något av det roligaste som jag har gjort. Att visa bilderna var egentligen inte ett så stort steg om jag jämför med den positiva respons och uppskattning som jag har fått. Den var jag inte riktigt beredd på, jag blev överväldigad, kunde aldrig drömma om att det fanns så stort intresse. Bara en sådan sak som att bilderna sålde slut på några timmar ...

Dessutom upptäckte Marie Fredriksson att det offentliga rum som sjukdomseländet hållit henne från var roligt att komma in i.
- Det har varit tomt, jag har känt saknad. Det var oerhört roligt och stimulerande att få möta en publik och dess reaktioner igen.

Gensvaret vill antagligen ha mer, hon säger sig ha fått blodad tand och utesluter inte fler utställningar.
Varför kolpenna?
- För att den tekniken är både enkel och intressant. Jag har alltid fascinerats av kontraster, av det svarta och det vita, av den gråskala som uttrycken kan mynna i.

Jämte tecknandet finns musiken. Hemma i villans studio skapar hon och maken Mikael Bolyos. De provar och leker sig fram.
- Där råder kravlöshet, där finns ingen press, vi undersöker vad det kan bli. Framför allt har vi roligt tillsammans, Micke är väldigt duktig och påhittig som producent.

Hon säger att det nog blir en skiva där hon sjunger på svenska.
- Det ligger närmast, det var länge sedan jag släppte något med svensk text.

Hon säger att det är för tidigt att prata om musikalisk inriktning, men öppnar för såväl egna som andras låtar.
Gessle?
- Ibland kan jag riktigt längta efter att få jobba med Per. Vi får se hur det blir. Vi håller kontakten, tar det som det kommer.

Marie Fredriksson säger att hon inte stänger några dörrar för Roxette. Men det lär inte bli något nu och knappast i den hysteriska form där det flängs världen runt för turnéer och promotion.
Den finns det inte plats för i en värld där livet är dagen som den kommer.

Apropå på Roxette så noterades nyligen att låten It must have been love spelats över fyra miljoner (!) gånger i amerikansk radio.
Hur känner du för det?
- Vad ska säga, antalet är svårt att greppa, nästan löjligt mycket. Men jag vet att den låten betytt väldigt mycket för väldigt många och jag är väldigt stolt och glad för att ha fått sjunga den.


Marie Fredriksson

Ålder: 47.
Familj: Maken Micke Bolyos, barnen Josefin och Oscar.
Bor: I Stockholm.
Yrke: Artist, konstnär.
Tjänar: 3 827 700 kronor (inkomståret 2004).
Aktuell: After the change, konstutställning på galleri Doktor Glas i Stockholm.
Senast lästa bok: Det var så länge sedan, jag minns faktiskt inte.
Mest läst