Lidbecks debutroman skarp och rolig

En ovanlig debut, skriver Bella Stenberg om Agnes Lidbecks roman Finna sig.

Det här är en recension. Ställningstaganden är recensentens egna.

ANNONS
|

Agnes Lidbecks ovanliga debut är på många sätt obehaglig. Huvudpersonen Anna är så enerverande passiv. Hon ser sig själv ständigt genom andras ögon, bedömer sig själv genom andra. Hur männen ser henne (eller inte ser). Ännu mer genom hur väl hon spelar den roll hon själv, eller snarare samhället, omgivningen eller patriarkatet för stunden har tilldelat henne. I tur och ordning genom berättelsen är hon/spelar hon: mamma, älskarinna och vårdare. Det hon tycks vilja är att bli sedd. Utifrån sett har Anna vad många skulle kalla ett perfekt liv. Ett lagom kreativt arbete, en snäll make, god ekonomi och ett vackert hem. Frasen ”finna sig” är dubbeltydig, men i Annas frustration, den som sällan skiner igenom, blir titeln entydig. Det handlar inte om att hitta sig själv utan om underkastelse. Lidbeck ger inga förklaringar till varför det blivit så här. När tappade Anna bort sig själv? Är det till och med ett tyst ursinne som driver Anna till anpassning? Är att spela rollerna andra gett henne ett straff mot henne själv? Om Anna börjar grubbla, om hon vill finna sig själv, kommer allt att falla samman. Vad ska hon göra när hon till sist är fri? Vem ska hon vara då? Lidbeck är också rolig och skarp. Hon använder medelklassens och samtidens markörer, Anna positionerar sig genom inredning och matlagning. Älskaren är en kulturman, fast i det förgångna. Annas analyser av sitt beteende har en skruvad logik som förstärks av kursiverade reflektioner om kvinnans roller, hur hon ska vara, hur det begränsar. Orden är precisa, till synes distanserade, men kommer nära, tar in detaljer. Beskrivningarna av älskarens åldrade kropp är rentav äckliga, förhållandet mellan barn och mamma ett beroende och en besvikelse. Kanske finns det en ljusglimt på slutet. När döden kommer är det som en befrielse, ännu en iscensättning att genomföra. Resten är tystnad. Finna sig är en bok att tänka vidare på, och Agnes Lidbeck en debutant jag gärna vill läsa mer av.

ANNONS
ANNONS