Augustgalan är en lite underlig tillställning med ett mycket blandat gäng presentatörer, alldeles för många skådisar och en fasansfull musikalisk inramning.
Det tycker i alla fall mina barn och jag, som bevittnade spektaklet hemifrån.
Och strax innan årets pristagare i den skönlitterära klassen utropades fick jag den isande insikten att fel låt skulle vinna.
I stället för Jonas Hassen Khemiris mäktiga roman ”Systrarna” som var min och många andras förhandskandidat på grund av att det är en stor litterär upplevelse – blev det en roman utan undertext. Nämligen Andrev Waldens debutroman ”Jävla karlar” (Polaris).
Han blev såklart jätteglad och det är väl kul.
Och jag tycker Walden skriver fint, gripande och engagerande. Humoristiskt inte minst. Högst troligen tycker vi ganska lika politiskt.
Men när det kommer till estetik vete fan. Och jag har redan gnölat om att inga diktsamlingar var nominerade till priset. Men det går heller inte att undgå den gnagande känslan av att vissa ämnen ligger extra bra i tiden. Och där landar ”Jävla karlar” lite väl fint och bra. En pojke och hans morsa. Och så alla jävla karlar som passerar revy. Frånvarande fäder. Usla fäder. En manlighet i kris.
Jamen litteraturen då?
Att åklagare Lisa Dos Santos ”Älskade bror – en rapport från gängvåldet Sverige” var nominerad i fackboksklassen är också det en fingervisning på att ämnet lätt övertrumfar litteraturen.
Men i den kategorin gladdes jag åt att Per Svenssons Zornbiografi (Bonniers) tilldelades priset.
”Zorn hade inte blivit förvånad”, sa Svensson när han stod där med sin blomsterkvast. ”Men det blev jag.” Själv var jag som sagt mest orolig att det skulle bli ett något mer populistiskt val även här.
Minst populistiskt av allt var iallafall Förläggarföreningens hederspris, som i år gick till Madeleine Gustafsson. Gustafssons mångåriga gärning som kritiker, översättare och poet samt hennes stora betydelse för svenskt kulturliv är värda både fina utmärkelser och stående ovationer.
Och när Gustafsson, som prisas som en särskilt lyhörd läsare talar om kritiken som en del av litteraturens ekosystem känns det lika självklart som enkelt.
”Jag levde med böcker”, säger hon. ”Böcker behöver förmedlas.”
Jag delar särskilt Gustafssons glädje att det här priset går till kritiken just i år, när den är hotad från alla håll och kulturredaktioner läggs ner.
Så visst är jag aningen besviken på det stora hela över årets August.
Men så länge det finns kritik finns det hopp.
Läs mer i GP Kultur:
LÄS MER:Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen
LÄS MER:Saknade vi lägereldarna i år?
LÄS MER:Andrev Walden dömer inte de jävla karlarna
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP:s kulturredaktion tipsar om veckans snackisar, händelser och guidar dig till Göteborgs kulturliv.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
