Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Ina Lundström Bild: Jonas Lindstedt

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Vem får vara med i delningsekonomin?

"Sharing Cities Sweden" i all ära, men Ina Lundström oroar sig för vad som ska hända med det där andra delandet, det som inte tilldelats en nytt namn.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Sedan några år tillbaka syns "sharers" allt oftare på stadens menyer. Rätter som serveras på den typ av ställen där kyparen gärna sätter sig på huk vid bordet och i ögonhöjd med gästerna förklarar "hur menyn funkar". Att det här inte är din gamla vanliga svennerestaurang där alla tar varsin rätt och goffar i sig i stillhet. Här beställer man lite sköna smårätter och delar på. "Ett trevligare sätt att äta på, mer avslappnat" brukar såväl kypare och menytext som vägginskriptioner övertyga om.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: Det är aldrig för sent att ge upp!

Det ligger något i det. Samtidigt har jag svårt att tro att maträtter man delar på skulle behöva någon instruktionsmanual, och ett nypåhittat namn som "sharers" ens för oss surmulna nordbor. Ingen svensk tar hela kruset med senapssill från midsommarbordet, sätter sig och mölar ur burken och svarar på frågor om att få smaka med "Den här är min, du får ta löksillen istället". När vi går på pizzeria och får en stor skål med pizzasallad att dela på vid bordet hukar sig aldrig pizzabagaren ned och undrar om vi förstår "hur menyn funkar". Delandet i sig är vi inte främmande för. Det är den nyuppfunna terminologin som förvirrar oss. Men den fyller en funktion. Att skänka en air av medvetenhet och framsynthet åt restaurangbordet.

LÄS MER: Var tid har sin semla

På samma sätt fungerar ordet "delningsekonomi". Tanken, att vi ska låna istället för att äga, är knappast ny. Men ordet är det. Ett ord som används för att visa på en väg framåt i klimatfrågan, ett hållbarare alternativ, en digitaliseringsvurmande Silicon Valley-doftande känsla av att tekniken kan vara vår vän istället för vår fiende. Det handlar om att erbjuda smidiga och miljövänliga servicealternativ till dagens digitala konsumenter. Och det växer. Såväl kläduthyrningstjänster som bokbytardagar lär få ett rejält uppsving de närmaste tre åren då det storsatsas på delningsekonomi i projektet "Sharing Cities Sweden".

LÄS MER: Spotify gör trösklarna till nya upptäckter låga

Och det är ju jättebra. Men jag oroas över vad som ska hända med det där andra delandet, det som inte tilldelats en nytt namn. Och det som istället för att bygga på en tilltalande gps-uppkopplad app sker i den där obekväma verkligheten. För medan vi försöker anamma begrepp som "delningsekonomi" minskar antalet bibliotek runt om i landet. De senaste 20 åren har vart fjärde folkbibliotek lagts ner. Hyreshus med gemensamma utrymmen för tvätt och fest känns mossig, Nu byggs alla bekvämligheter in i bostaden - så boende slipper frottera sig med varandra.

LÄS MER: Släpp ungarna loss, det är lov!

Allehanda innovativa hemsidor för "book sharing" kan omöjligen konkurrera med ens det minsta av svenska bibliotek. Och visst skulle det vara utmärkt att kunna dela på en slagborr i närområdet. Men inte skulle det spara oss i närheten av lika mycket plats och energi som den här fräcka framtidsidén: Att dela på en tvättmaskin. Kanske till och med en torktumlare också? Om någon har en ingång i Silicon Valley är mitt tips att ni hör av er på direkten.