Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Björn Werner

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Valet lika delar sansat och desperat

    GP:s kulturchef Björn Werner kommenterar valet av advokaten Eric M Runesson och Jila Mossaed till nya ledamöter i Svenska Akademien.

    När Akademien nu väljer in sin egen medlare Eric M Runesson och den i breda kretsar okända exilpoeten Jila Mossaed är lika delar sansat och desperat.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Att de inte faller till föga för förhandsspekulanternas förväntningarna – en ung samtidsförfattare – utan istället gör en höglitterär rekrytering av en 70-årig, iranskgöteborgsk exilpoet, okänd för de flesta, kan framstå som desperat. Som att sätta mobilen på flygplansläge när hela planet håller på att störta. Så är det inte. Signalen är tydlig, verksamheten låter sig inte tuktas av omvärldens fläktar – samtidigt som det är omöjligt för kritikerna att säga något. Att kompromisslöst sätta ordkonsten i centrum är trots allt Akademiens faktiska uppgift.

    Invalet av Runesson är däremot mer bekymrande. Nog för att verksamheten behöver juridisk kompetens, men att ledamöterna släpper in personen som medlat mellan dem och Nobelstiftelsen att uppgå i det dagliga arbetet framstår mer som en eftergift för att få behålla Nobelpriset än en egentlig insikt om behovet av en allmän intern uppryckning.

    Kortsiktigt kommer detta göra verksamheten gott. Chanserna att Akademien får dela ut Nobelpris i litteratur år 2019 är betydligt större idag än igår. Men Akademien gör det delvis på bekostnad av sin egen självständighet.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.