Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

FpQXqnbHxhYZrYgdB63fgF1ohzQ.jpg
På bild syns Humboldtuniversitetet i Berlin. En plats där bildningsidealet fortfarande är starkt, enligt Björn Werner.

Utbildning handlar inte bara om att få jobb

Fortsättningskurserna i flera kulturvetenskapliga ämnen lägger ned på Göteborgs universitet till våren. GP:s kulturchef Björn Werner är besviken över att den svenska synen på utbildning är så tätt kopplad till arbete. Enligt honom handlar det också om bildningens egenvärde.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Varför ska man läsa filmvetenskap, musikvetenskap eller konstvetenskap? Studieskulden växer stadigt och ämnena leder inte till några välbetalda jobb. Faktum är att det för de allra flesta inte leder till några jobb alls. Med den karga kalkylen i huvudet är det inte konstigt att fortsättningskurserna i dessa ämnen till våren ställs in på Göteborgs universitet på grund av minskande söktryck.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

LÄS MER: Färre vill läsa kulturvetenskap i Göteborg

Med samma kalkyl är det inte konstigt att privata PR-skolor som Berghs tvärtom kan få studenter att inte bara ta studielån utan också betala 87 500 kronor inkl moms för en 12-veckors kurs i ”Digital Copywriting” där de bland annat får ”träning i att arbeta med Content Marketing och Inbound Marketing”.

För det leder till jobb.

Så här behöver det inte vara. Även om tendensen att söka sig till utbildningar som förbereder en för arbetsmarknaden är en trend som inte bara pågår i Sverige, är den svenska synen på humaniora exceptionellt svag. Det finns en förklaring till det. Medan man i Sverige drar likhetstecken mellan utbildning och yrke drar man i andra länder, inte minst i Europas stora kulturnation Tyskland, på ett annat vis likhetstecken mellan utbildning och bildning.

Det är först med en sån grund man också sen kan bli bra på ett yrke.

Detta sätt att se på studiernas roll kallas det humboldtska bildningsidealet och stammar från det tidiga 1800-talet. Målet med en god utbildning, underströk filosofen Wilhelm von Humboldt i ett brev till den preussiska kungen, är att odla en välinformerad människa och medborgare. Det är först med en sån grund man också sen kan bli bra på ett yrke.

Detta ideal lever i allra högsta grad fortfarande kvar. Under en utbytestermin i Berlin stötte jag på det själv, i egenskap av inskränkt svensk. Bolognasystemet, som innebar hårdare krav på att slutföra sina studier i en viss takt, skulle precis genomföras på Humboldtuniversitet. Samma sak hade redan gjorts i Sverige utan att vi studenter varit speciellt berörda. Men i Tyskland väckte det ramaskri. Vad var detta – ett överstatligt försök att tvinga in studenterna i snäva mallar, när de var vana vid att friare studera brett över olika ämnen? Oerhört. Studentstrejker utbröt. Banderoller med slogans om Lernfreiheit vajade i vinden.

En perfekt cocktail för att förvandla maximalt många till effektiva jobbmaskiner.

Att det inte är så här i Sverige går inte att klandra enskilda studenter eller ens ett enskilt parti. Det är snarare resultatet av en socialdemokratisk vilja att akademisera yrkesutbildningar för att höja statusen på fler yrken, följt av de senaste trettio årens uppskruvade kapitalistiska logik. En perfekt cocktail för att förvandla maximalt många till effektiva jobbmaskiner. Inte lika bra för den som vill ge möjligheten för fler att bli tänkande, kännande människor.

Men det tål att fråga sig om inte också denna andefattiga bondenation i norr snart bör hitta andra värden än bara den rena prestationen. Det behöver inte ens vara en förlustaffär. Jag är faktiskt ganska säker på att en onlinekampanj för Gott & blandat av en digital copywriter som läst en kandidat i filmvetenskap blir mycket bättre än en av en som inte läst något alls.

Mest läst