Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

SPeViLwNXJjWKp56Cn5HHBPCZIk.jpg

Uppfriskande provokativt om glädjesprång och orgasmer

Nina Lekander hittade kärlek och passion i Berlin. Kajsa Öberg Lindsten har läst nya boken Trosbekännelser.

Essäistiska texter/sakprosa

Nina Lekander

Trosbekännelser

Norstedts

Journalisten, författaren och debattören Nina Lekanders förra bok, från 2012, handlade om en smärtsam skilsmässa och glädjen av kvinnlig vänskap och egen häst.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

I den nya boken Trosbekännelser tar livet en ny vändning. Den försmådda femtioplussaren flyttar till Berlin, där hennes åldrade, törstande kropp föryngras av multipla orgasmer och själen tar glädjesprång i sällskap med en skarpögd, känslig och skoningslös äldre livskamrat och ständig samtalspartner.

LÄS MER: Rått och öppet när nuckan träder fram

Berättelsen om två seniora kulturarbetare som entusiastiskt rökande och diskuterande hänfört utforskar den gemensamma och enskilda sexualiteten är uppfriskande provokativ. Ibland fruktar jag att den skall urarta till en pamflett om svensk tristess kontra det goda livet i ett härligt tolerant Berlin. Men till min glädje tar den andra vägar. Den berättar om en kärlek och passion som gör människan hudlös. Överkänslig för den andre. Och om priset för att leva tillsammans, och samtidigt i sitt hjärta härbärgera en frihet som också är obotlig ensamhet. Ibland gör texten ont att läsa. Särskilt när den beskriver ilska och förtvivlan, döds- och livsskräck, eller pläderar för att gamla kroppar måste få använda sig av mer eller mindre smärtsamma hjälpmedel – könshårsavrakning, korsetter, piskor – för att locka och lockas till saligt föryngrande orgasmer.

Vi lämnar paret mitt i berättelsen, i deras gemensamma liv – med tårar, sperma, svett och skratt. Och med två gamla kroppar som gläds åt alla de utsöndringar och safter de lyckas krama fram ur sig själva och varandra.

W31sR0vpP2SwlshgRTeTl-9JO30.jpg
Bild: Elisabeth Ohlson Wallin

Nina Lekanders förmåga att växla mellan yviga utgjutelser och knivskarp exakthet är omtumlande. Vi bjuds på ett livsexperiment i realtid – där berättaren befinner sig i ständig rörelse, medan hon blottar och prövar sig själv. Så länge livet rusar vidare kan ingenting summeras – men allting i varje stund ifrågasättas och diskuteras.

Läsaren får hålla tungan rätt i munnen, för att hänga med och inte råka sätta någon gammal moralism i halsen när hon läser denna oroande och listigt underhållande filosofiska text.

NUjIf1okK39JDR1ZC7KBOdB8xYE.jpg
Mest läst