Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Den här artikeln ingår för dig som är kund.

    Torg i Göteborg, vilken sorg

    Mark Isitt om varför politikerna inte tar hand om Göteborgs torg: "simpel dumhet".

    Torg i Göteborg.

    Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

    Vilken sorg, vilken sorg.

    Säg mig, finns det ett enda du njuter, där du vill lapa sol, sörpla kaffe, läsa bok och bara vara? Maila mig, jag vill gärna veta.

    Torg kan påminna om tonårsbarn, otacksamma och dyra i drift, bara ligger där, gör ingen nytta. Men slutar du bry dig går det åt skogen, snabbt och obönhörligt, och då räcker det inte med att sticka till dem en tia, ”Gå ut och köp dig en korv”, du måste stödja, lyssna, finnas till. Tålamod är allt.

    Detta förstår de flesta föräldrar, att omsorg lönar sig. Men inte Göteborg. Göteborg som sett till att man knappt behöver tömma sina papperskorgar längre, de där kräftröda glufsglufs-tunnorna med flodhästkäftar som är stora nog att rymma halva park- och naturförvaltningen (se där, vilken uppfriskande tanke!).

    Jag undrar, hur kan det komma sig…

    …att Götaplatsen fortfarande är asfalterad, aldrig får sitt utlovade stengolv, att raggarbilarnas däckspår förblir det mest spirituella uttrycket på platsen?

    …att Kungstorget och Grönsakstorget, Göteborgs potentiellt mest livfulla piazzor, med södersol och vattenkluck och långa siktlinjer längs vallgraven, alltjämt täcks av fordon, trots att det nu gått sju år sedan kommunen deklarerade att man ville rusta upp dem, göra dem bilfria?

    Sällan har väl Göteborgspolitikernas aningslöshet blottlagts lika tydligt.

    …att kollektivtrafiken tillåts plöja bullriga grand canyons kors och tvärs, utan tillstymmelse till historisk hänsyn, ritsch ratsch över Brunnsparken, Drottningtorget, Hjalmar Brantingsplatsen, Järntorget, Korsvägen, Lilla torget, Linnéplatsen, Sankt Sigfrids plan, Stigbergstorget, Wavrinskys plats? Finns det någon som längre tänker på dessa platser som annat än trafiknoder? (Ute i förorten är det ännu värre).

    Alla utgör de förspillda möjligheter. Platser som förr var inbjudande, som uppmuntrade till paus och återhämtning, som reducerats till turbinrum, som snabbt skjutsar dig vidare, ”Se så, sitt inte här och slöa, tillbaka in i ekorrhjulet med dig!”

    Man skulle kunna tro att just detta varit politikernas snillrika intention, att förfula de offentliga rummen i syfte att disciplinera sina lata invånare. Men här handlar det inte om annat än simpel dumhet. Som i det högaktuella fallet med Skanstorget, salutorget som även det bidde en parkeringsplats och som kommunen nu ämnar exploatera med lukrativa sex- och sjuvåningshus. Skansen Krona kommer att sticka upp där bakom som en skojig kräfthatt.

    Sällan har väl Göteborgspolitikernas aningslöshet blottlagts lika tydligt. I den tiomannajury som är utsedd att bedöma de inkomna gestaltningsförslagen finns, såvitt jag kan se, bara en ledamot med dokumenterad designkompetens, stadsarkitekt Björn Siesjö. Och inte heller han får sista ordet; när juryn sagt sitt är det nämligen dags för de verkliga arkitekturexperterna att fälla avgörandet: göteborgarna själva.

    Så beseglas ödet för ett av stadens klassiska torg – med mentometer. Vilken sorg, vilken sorg.

    Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.