Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Tips på filmer om apokalypsen

När Göteborgs filmfestival slår upp dörrarna i januari kommer apokalypsen att vara i fokus. GP tjuvstartar redan nu med en lista över filmvärldens olika idéer för mänsklighetens undergång.

Zombiefilmen

Uppståndna ur graven, förhäxade genom voodoo eller påverkade av ett smittsamt virus? Långsamma hjärnätare eller snabbspringande vilddjur? Den klassiska zombien har genom åren porträtterats i en mängd varianter. Ändå fortsätter den att locka biobesökare, även om många i dag kanske istället ser tv-serier som The walking dead (2010-). Det har nu också gått 50 år sedan Night of the living dead (1968) gjorde sitt för att popularisera genren. Sedan dess har en mängd pärlor dykt upp. Exempelvis Dawn of the dead (1978) och 28 dagar senare (2002) för att nämna två.

Pandemifilmen

En närbesläktad genre till zombiefilmen är den om virus och sjukdomar. Här är rädslan inte för vandrande, aggressiva varelser utan istället för en pandemi som hotar att utrota hela mänskligheten. Det dyker upp i filmer som Contagion (2011), Outbreak (1995) och De 12 apornas armé (1995). Men temat är också vanligt förekommande i actionfilmer, där en ond skurk hotar att släppa ut ett virus i världens storstäder. Genren har även ett större djup än bara dödliga och smittsamma sjukdomar. I exempelvis Alfonso Cuaróns Children of men (2006) har mänskor slutat att kunna få barn. Efter två decennier av barnlöshet har samhället mer eller mindre fallit samman. En liknande premiss hittas i HBO:s version av Margaret Atwoods The handmaid's tale (2017-).

Monsterfilmen

Människor springer mellan höghusen. Bilar tjuter. Plötsligt faller delar av en skyskrapa ner på gatan och ett högt vrål får människorna att stanna upp och hålla för öronen. Flykten från stora monster är närmast vykortsikonisk och de riktigt populära filmmonstren har återskapats lika många gånger som tv-spelsfigurer. Här har vi King Kong (1933) som har fått flera nya versioner, men även Godzilla - monstret från havet (1954) som varit med i oräkneliga filmer. Men det är också en genre där vi hittar nya historier som Pacific rim (2013) och Cloverfield (2008). Kanske kan man även tänka sig att storklassikern Jurassic park (1993) har en plats på den här listan.

Maskinerna tar över

"I'll be back". Nog är det ändå Arnold Schwarzeneggers robotkaraktär från The Terminator (1984) som först dyker upp när tankarna går till maskinernas välde. Aldrig blir det så tydligt som i filmseriens framtidsbilder, när ett robotskelett kliver över mänskliga kvarlevor. Samtidigt är det en genre som kan ta närmast filosofiska vägar. The Matrix (1999) måste förstås nämnas, då den fick mängder med biotittare att fundera på om de lever i en illusion. Men redan 1968 fick många bekanta sig med sina rädslor kring artificiell intelligens, då skeppsdatorn HAL 9000 dök upp i rymdoperan År 2001 – ett rymdäventyr (1968). På senare år har AI blivit mer populärt och återfinns nu i allt från storskaliga strider i Avengers: Age of Ultron (2015) till det finstämda relationsdramat Her (2013), även om det nog är svårt att kalla den sistnämnda för en katastroffilm.

Kontrollstaten

1984 (1956, 1984), Fahrenheit 451 (1966, 2018) och Brazil (1985) är några av klassikerna i sammanhanget, om man inte vill gå hela vägen tillbaka till Metropolis (1927). Men den dystopiska framtidsbilden av hur människor plågas i ett samhälle, hårt styrt av besinningslösa ledare, har på senare år fått ett stort uppsving. När ungdomsboken The hunger games (2012) filmatiserades blev det en storsuccé som följdes av de mindre framgångsrika Divergent (2014) och The maze runner (2014). I genren återfinns också filmer som V för vendetta (2005) och den nya kritikerfavoriten Snowpiercer (2013), där hela handlingen utspelar sig på ett tåg.

Klimatkatastrofen

I nyss nämnda Snowpiercer är det ett misslyckat klimatförändringsexperiment som dödar mänsklighetens befolkning. Bortsett då från människorna på tåget. I samband med att klimathotet har fått en allt större roll i det allmänna samtalet har också filmerna blivit fler. I Interstellar (2014) tvingar förändringarna ut Matthew McConaughey på en interstellär resa. Till rymden måste också människorna fly i Pixarfilmen Wall-E (2008) där den charmiga roboten lämnas kvar för att städa upp planeten. I genren hittar vi även kreativa filmer som Downsizing (2017). Samtidigt är väl ändå den självklara klimatfilmen The day after tomorrow (2004). För om det på riktigt ska kännas som en katastroffilm måste ju Frihetsgudinnan på något sätt drabbas. I The day after tomorrow sker detta redan på filmplanschen, där den storskaliga statyn är täckt av is.

Naturen slår tillbaka

Global uppvärmning och klimatförändringar måste dock inte stå i fokus för en riktigt dundrande kamp mot naturen. I Dante's Peak (1997) och Volcano (1997) tvingas människor att fly från den stormande lavan. I Twister (1996) är det istället tromber som föranleder flykten. Bland naturfilmerna kan väl även nämnas Alfred Hitchcocks Fåglarna (1963), men också den norska filmen Bølgen (2015) där fjällmassivet Åkerneset faller ner i Geirangerfjorden och orsakar en tsunami.

Slaget om resurserna

I många katastroffilmer får vi vara med under utbrottet. När vulkanen exploderar eller viruset bryter ut. När kampen handlar om att lösa problemet eller fly. Men det finns även en rik katalog av filmer som berättar om det mänskliga beteendet efter apokalypsen. Här kan nog många se Mad Max (1979) framför sig. En filmserie som fick nytt liv med den kritikerrosade uppföljaren Mad Max: Fury Road (2015), som egentligen är en enda lång biljakt i ett ökenlandskap där allt handlar om vatten, bensin och kulor. Just människors kamp mot varandra för överlevnad i en post-apokalyptisk ödemark är vanligt återkommande. På senare år dyker det exempelvis upp i The Road (2009) men även i The Book of Eli (2010).

Attacken från rymden

Jorden kan upplevas som oöverblickbart stor. Men det finns också ett helt universum av faror som hotar i filmens värld. Här handlar det om när skräcken kommer från rymden. Det kan vara en attack från utomjordingar som i Independence Day (1996) eller i någon av de många filmatiseringar som gjorts av The War of the Worlds (1953). Men rymden hotar inte bara med annat liv. I Armageddon (1998) och Deep Impact (1998) handlar det om en asteroid och en komet. I Lars von Triers Melancholia (2011) är det rent av en hel planet som hotar att kollidera med jorden.

Kärnvapenfilmerna

Om det inte gäller flodvågor, virus, maskiner eller monster finns såklart möjligheten att katastrofen kan komma från våra egna mänskliga fasor. Vapnen. Och kanske framförallt kärnvapen. Under Kalla kriget var skräcken stor för att mänskligheten skulle lyckas utplåna sig själv. En rädsla som följde med till bioduken. "You maniacs! You blew it up!" vrålar Charlton Heston och slår näven i sanden när han i slutet av Apornas planet (1968) ser vad som finns kvar av, ja just det, Frihetsgudinnan. Även från den sovjetiska filmindustrin kom filmer som visar världen efter kärnvapenkrig, som Brev från en död man (1986). Annars är det vanligt att man bara använder hotet om ett kärnvapenkrig, som i Wargames (1983) eller en inte obetydlig andel av James Bond-filmerna.

Over the top-filmerna

En del katastroffilmer försöker att förhålla sig till någorlunda verkliga premisser. Andra nyttjar faktumet att det som visas i en film inte behöver vara rimligt. Underhållningen står i fokus och då kan man fråga sig varför man ska nöja sig med bara en naturkatastrof? Varför inte göra som Geostorm (2017) och skapa en filmpremiss som kan ge dig en tsunami i Dubai, hagelstorm i Tokyo, kokande explosioner i Hong Kong och blixtköld i Afghanistan? I den här kategorin hittar vi givetvis också parodierande filmer som Sharknado (2013). Men här måste nog även 2012 (2009) placeras in, inte minst eftersom NASA har utnämnt den till tidernas mest orimliga film.

Den begränsade katastrofen

I andra änden av spektrumet finns den begränsade katastrofen. Här är det inte jordens undergång som står på spel, utan ett avgränsat område som hotas av total förstörelse. Det är filmer som den stjärnspäckade Skyskrapan brinner! (1974) men också det ensliga rymdäventyret Gravity (2013). Annars är havet en populär scen för katastrofen. SOS Poseidon (1972) kan nämnas och det är nog svårt att bortse från den omåttligt populära Titanic (1997).

Humorfilmerna

I den sista kategorin vill vi rikta blicken mot komedierna. Även här finns det en uppsjö av apokalyptiska skildringar. Det är filmer som den mörka komedin Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben (1964). Det är också kampen mot zombiesvärmar i filmer som Zombieland (2009) och Shaun of the Dead (2004). Det är skruvade filmer som Mars Attacks! (1996) eller något lugnare som Seeking a Friend for the End of the World (2012). I genren humorapokalyps hittar vi även This is the End (2013), då undergången kommer under en kändisfest hemma hos James Franco.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.