Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

stream-binary
Björn Werner

Sverige och Göteborg krymper och stelnar

GP:s kulturchef Björn Werner om en mörk framtid där varje land isolerar sig till sin egen särart trots att alla hänger ihop.

En av det mest skrämmande känslor jag vet är att stanna på en plats för länge. Märka hur världen krymper runt mig. Innan jag vet ordet av är Göteborg den enda platsen på jorden. Det tunngrå regnet är evigt. Parkeringsplatserna. De plötsliga kullerstenarna i Haga som förstör din cykel i förtid. Västlänksgnabbet. Populismen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Och om Göteborg är evigt blir Sverige då oändligt. En ö, frånskild och avskuren från resten av världens alla trender och problem, förutom genom lustiga pushnotiser om Donald Trumps senaste bravader och ett och annat avsnitt av Sharp Objects på HBO. Det som händer här är alldeles unikt och eget, eftersom Sverige är ett alldeles speciellt litet land.

Den känslan är extra påtaglig med ett val som kniven mot strupen. Förnimmelsen av det unika kollektivet. Vi:et som är vi som är svenska medborgare är nästan lika starkt som inför en kvartsfinal i fotbolls-VM, men obehagligare eftersom vi tillsammans nu försöker enas om en ny, gemensam framtid. Det bekräftar den dagliga osanningen – att Sverige nog ändå är det enda som finns.

Det är då lätt att rikta oron inåt, mot naveln, och helt bortse från att landets högst konstruerade gränser inte på något vis är ett skydd mot det faktum att det egentligen är en del av ett oändligt komplext system av trender som sträcker sig från ekonomiska strömmar, folkförflyttningar, krig, klimat: allt.

Och att det varit så – alltid. Ända sedan glaciärerna drog undan från den skandinaviska halvön har den landmassa som markerar den högst nytillkomna konstruktionen ”nationalstaten Sverige” präglats av inte bara folkvandringar utan också politiska, ekonomiska och ideologiska trender. Landet var inte först med att industrialiseras, inte först med parlamentarisk demokrati och inte heller först med välfärdsstaten. Hör och häpna – stora delar av Europa har faktiskt en fullt fungerande offentlig sjukvård. Sverige är inte ens det enda landet som var förment neutralt under världskrigen.

Sverige är heller inte det enda landet som nu ser en kraftig väljarström till främlingsfientliga partier. Utvecklingen rasar över hela västvärlden – och det kommer att mörkna innan det ljusnar. Däremot ser Sverige ut att efter valet få ett av västvärldens starkaste främlingsfientliga partier, dessutom ett av få som har direkta rötter i nazismen. En sorts självvald isolation, direkt sprungen ur ett instängt navelskådande av oöverträffad höjd.

Det är också en skrämmande känsla. Att varje land i Europa, ett efter ett, kommer att avskärma sig själva till sin egen särart, med Sverige längst fram i spetsen. Att vi som bor här röstar oss fram till ett Sverige och ett Göteborg som krymper och stelnar och klämmer ihop oss till mindre människor än någon ska behöva vara eller är.

Mest läst