Jag är så trött på att prata om vädret. Alltså inte prata om vädret som i att utbyta artigheter om ingenting, utan bokstavligen babbla om sol, vindstyrka och nederbörd. Med apparna i mobilen kan vi kolla prognoser precis hela tiden, jämföra olika tjänster och diskutera hur vi ska lägga upp dagen, veckan eller närmaste timmen.
Och som vi håller på och ältar. Inte sällan står man ute, så att säga mitt i vädret, och kollar prognosen i telefonen. ”Men skulle det verkligen regna nu? Nej, titta här, det är först om en timme.” Säger man på fullaste allvar medan regnet vräker ner över både kläder och mobil. Det är faktiskt uppehåll i telefonen! Inget regn här inte!
Själv åkte jag in till Heden och Partille cup en dag utan regnkläder och paraply eftersom ”det skulle komma 0 mm nederbörd”. Så fantastiskt orutinerat. Det är lite som att använda GPS när man kör bil; man stänger av tankeverksamheten och förmågan att själv analysera verkligheten.
Tidigare nöjde man sig med att kolla vädret i slutet av Rapport på kvällen för att sedan komplettera med att titta upp på himlen när man hämtade tidningen i brevlådan nästa morgon. Jaha, det är mulet och 14 grader. Kan bli lite sol och säkert en del regn – en typisk julidag i den här delen av världen. Det blir till att packa både baddräkt och regnkläder till dagens aktiviteter. Kanske en jacka för säkerhets skull. Och solbrillor. Paraply kan också vara bra.
Men så slutade vi att hämta tidningen i brevlådan och började titta neråt för att kolla vädret. Prognoser timme för timme – när som helst, var som helst och framförallt hur ofta som helst. Snygg grafik och detaljerade kartor blev som en drog att ta till så snart läget (vädret) kändes osäkert. Och så lätt det var att tro på alla dessa siffror i ständig förändring! Som att ha en direktlänk till självaste Vädret.
Men allt det där är förstås en illusion; sommarvädret är precis lika opålitligt som vanligt. Så istället för att bära på en ryggsäck med kläder för alla väder går vi runt med gamnacke och blir blöta. Ju fler appar desto sämre solchanser, som man brukar säga.
Solstrålen och SVT-meteorologen Nils Holmqvist är en fena på att prata om vädret, men han vill också få oss att börja betrakta himlen för att kunna göra egna prognoser. Med boken Himlen är vackrast med lagom mycket moln (Volante) lär han ut hur man kan läsa av vädret genom att se skillnad på olika moln och på hur de rör sig. Det låter ju intressant och bra. Men sedan läser jag i flera intervjuer att Nils favoritsyssla är att ligga på en filt och titta på moln, och då ringer varningsklockorna. Jag googlar cloud spotting, och moln av alla de slag drar in över min skärm som ett annalkande oväder. Det är molnskådarfestivaler i England, klubbar för molntokiga och kurser i hur man bäst studerar himlen.
Att spana på moln är värsta heltidsjobbet och självklart finns det appar även för denna sysselsättning. Man kan få väderspänningar för mindre.
