På grund av Donald Trumps inreseförbud höll Bahar Pars på att missa Oscarsgalan och chansen att få representera succéfilmen En man som heter Ove, där hon spelar Oves iranska granne Parvaneh.
Givetvis blev hon besviken och förbannad på USA:s agerande, men upplevde också hur hennes svenska pass inte var något värt. "På en dag förminskade han ett helt folk" sammanfattar hon träffande Trumps agerande.
Men Bahar Pars inleder sitt sommarprat med att beskriva en vanlig dag i sitt liv som skådespelare och regissör.
Först påminner det om min egen vardag. Men när hon talar om pressen i att kväll efter kväll kliva ut på en teaterscen så börjar våra liv att dra åt olika håll, för att helt skilja sig åt när hon berättar om hur det var att födas i Iran, bara ett par dagar efter revolutionen 1979, och att växa upp i skuggan av det blodiga kriget mot Irak. Bland bomber, elände och död.
Tio år senare kom Bahar Pars till Trelleborg och hennes nya liv kunde börja. Hon trivdes i Skåne men kände sig hemma först när familjen flyttade till Stockholm. Det var där hon upptäckte och utvecklade sin kärlek till teatern och det kreativa skapandet.
