Att vara sist ut av årets sommarpratare är av tradition extra prestigefyllt och kräver nerver av stål. Här ska det minsann knytas ihop och bjudas på något vi kan ta med oss.
Och det är faktiskt just vad skådespelaren och artisten Rennie Mirro gör med sin musikaliska föreställning inför publik med åttamannaband. Det är storslaget och underhållande, men också djupaste allvar och med ett stort mörker.
Tystnar snabbt när han pratar om hur det var att kallas ”jävla negerbalettbög”.
Publiken skrattar när han berättar om barndomens hippiemardröm som senare gav honom yrsel och andnöd när han såg Lukas Moodyssons film Tillsammans, och tystnar snabbt när han pratar om hur det var att kallas ”jävla negerbalettbög”.
Vid några tillfällen är Rennies röst nära att brista, men det är först när han kommer till det allra svåraste som man verkligen inser vikten av detta program för huvudpersonen själv.
Att offentligt berätta om hur man som barn under flera år blev sexuellt utnyttjad måste vara en enorm påfrestning – och befrielse. Lyssnarna kan tacka för en värdig slag-i-magen-avslutning – och en fantastisk show.
